1. AVHOPPARNA
Varför slutar nya golfare så snabbt?
PROBLEMET
När golfens medlemssiffror vände nedåt från 2005 och framåt var det inte ett tvärsnitt av golfarna som lämnade klubbmedlemskapet. I stället var de så kallade avhopparna yngre än golfaren i gemen, de hade högre handicap än snittgolfaren, de var mer intresserade av den sociala golfen och var något fler kvinnor, sett i relation till medlemskåren i stort.
Den avhopparstudie som förbundet genomförde 2011 visade tydligt att avhopparen i högre grad än snittmedlemmen var intresserad av tränarledd lektion, träning och övningsområden. Att de i högre grad längtade efter att bli bättre.
I samma studie visade svaren att avhopparna var missnöjda med det traditionella medlemskapet, och efterlyste i stället mer flexibla medlemsformer. 48 procent av avhopparna kunde tänka sig att gå med i en klubb igen, om det fanns fler varianter av medlemskap som gjorde sällanspel mer prisvärt.
Mätningen av medlemsflödet mellan 2010 och 2012 visar också att 30 procent av alla nya golfare under perioden avslutat sitt medlemskap.
EXTERNA EXPERTEN
Troed Troedson är framtidsanalytiker sedan 15 år och har följt golfrörelsen i detalj under de senaste tre åren.
– Golfen är egentligen helt rätt på det. Golfen har osannolikt hög penetration av den svenska befolkningen, och det är ingen tvekan om att golfen har hög attraktionskraft. Men problemet är att strukturerna är otidsenliga. Den är för låst vid föreningstanken och medlemskapet, säger han.
I framtiden ser han en bild där pratet om 100 000 medlemmar och 1 000 utövare har bytts ut mot 100 000 utövare och 1 000 klubbmedlemmar. Det viktigaste borde vara att många vill spela golf, att aktiviteten är det som driver golfen framåt, antyder han och jämför med den alpina skidåkningen.
– Utförsåkningen hade aldrig blivit så stor om det hade krävts medlemskap i en skidklubb. Man betalar för hur mycket man åker, och får åka som man vill. Det kommer ingen skidvakt och säger att ”så får du inte åka, det är inte skidåkning”. Och långsamma åkare har företräde, de snabba får anpassa sig efter dem.
Han menar att ett av golfens stora problem är att alla spelar golf som om det vore tävling, i stället för att spela för nöjes skull. Även där liknar han vid skidåkningen. Vill man tävla i slalom finns det stenhårda regler för det. Men för nöjesåkaren är det fritt fram att åka som det passar individen.
LÖSNINGEN
Gunnar Håkansson är generalsekreterare i Svenska Golfförbundet.
– Golfklubbarna måste byta perspektiv. Idag lägger man mest resurser på dem som spelar mest och är duktigast på att spela. Det golfen måste göra framöver är att skapa bra introduktionsprogram och ta hand om de nya spelarna. Se till att de får uppmärksamhet även efter nybörjarutbildningen. Klubben kan göra mycket: skapa faddersystem och träningsgrupper. Då löser man två saker: dels får golfaren ett socialt sammanhang, lär känna nya människor och trivs på klubben, dels förbättras spelförmågan och då blir det ännu roligare.
– Under säsongen handlar det om att se och ta hand om de golfare som är nya i år, samtidigt ska klubben se till att de som började i fjol trivs, tas om hand och hjälps vidare med spelet och till sist de som började för tre år sedan. Det tar många år innan man fastnar i golfen och det behövs en introduktion på ungefär tre år för att fånga upp de nya golfarna. Det kräver en stor ideell insats från klubben och medlemmarna.
2.KVINNORNA
Varför lockas inte fler tjejer av golf?
PROBLEMET
29 procent av de svenska golfmedlemmarna är kvinnor. Den svenska föreningsidrotten som helhet utgörs däremot av 44 procent kvinnor, enligt siffror från Riksidrottsförbundet. I mitten av 90-talet var golfens andel av kvinnor uppe på 34 procent. Men eftersom kvinnorna är överrepresenterade bland dem som lämnar golfen har andelen minskat. Av de kvinnor som började spela golf 2010 har 46 procent slutat, jämfört med 39 procent av männen. Fast man behöver inte leta i statistiken för att se att kvinnorna är underrepresenterade. Det är bara att gå på vilket styrelsemöte som helst. Antalet kvinnliga ordförande är lätträknade. Två av landets 21 golfdistrikt har en kvinna på den högsta beslutande posten. Knappt sex procent av klubbarna har en kvinna som ordförande (25 av de 431 klubbar som inkommit med dessa uppgifter).
EXTERNA EXPERTEN
Peter Wigert är generalsekreterare på Friskis & Svettis, en idrottsförening med 506 000 medlemmar.
Friskis & Svettis har 112 lokala föreningar i Sverige. Andelen kvinnor varierar i de olika föreningarna. Vissa har en majoritet kvinnor, andra mer 50/50. Men där man kanske tror att F&S fokuserar hårt på att locka just kvinnor, så är det en helt annan strategi som ligger bakom.
– Vi tänker inte specifikt kvinnor och män när vi skapar vår verksamhet. Vi ser mer på olika typer av medlemmar. Vissa vill träna hårt, andra vill ha lugnare träningsformer. Vi ser i stället till att vi har ett brett utbud av träningsformer som lockar, säger Peter Wigert.
Under de 34 år föreningen funnits har själen i verksamheten blivit tydligare. Alla är välkomna, kom som du vill, träna det som passar dig. Friskis lägger också stor vikt vid sina sammanlagt 16 400 ideella ledare, det är viktigt att de ideella trivs och att de känner ett sammanhang med föreningen.
Där golfen fortfarande befinner sig i ”följa reglerna exakt – spela 18 hål – helst poängbogey men annars slagspel”-läget har träningsorganisationen utvecklat utbudet, varit lyhörd för vad som är populärt och justerat utbudet. Och det ger fortfarande plussiffror. I ett avseende har F&S valt att närma sig golfen: medlemskapet.
Hur vill du att Friskis och Svettis ska utvecklas framöver?
– Jag vill stärka föreningskänslan. Många tänker inte ens på att de är medlemmar i en förening. Det är vad som gör oss unika, och vi vill trycka på just det, att det är demokrati och att medlemmarna kan påverka verksamheten, säger Wigert.
LÖSNINGEN
Gunnar Håkansson är generalsekreterare i Svenska Golfförbundet.
– Golfen är i sin konstruktion manlig: Banorna är ritade av män som är duktiga på att spela golf, för män som är duktiga på att spela golf. Det måste till större förändringar av banorna för att kvinnor ska trivas i golfen. Det har sagts förut, men fortfarande är banorna för långa för kvinnor. Golfens inställning måste förändras, det handlar inte bara om att flytta fram en tee och kalla den orange. Det handlar om att erbjuda kvinnor en spellinje som passar dem. Om man generaliserar lite kan man säga att herrarnas normalbana skulle behöva förlängas med ungefär 1 500 meter för att ge samma upplevelse som många kvinnor har idag. Det ger helt andra klubbval, och blir inte alls lika roligt.
– Dessutom är det viktigt att erbjuda många fler spelalternativ olika dagar. Alla vill inte alltid spela 18 hål. Varje klubb får hitta det som är naturligt, vissa kanske har en slinga på sju hål, på andra kanske det passar att gå av efter elva hål. Att erbjuda fler spelalternativ är viktigt. Men det handlar också om att golfen måste förändra sin attityd för att få kvinnorna att trivas och stanna i golfen.
3. RIKTAD REKRYTERING
Hur ska återväxten säkras?
PROBLEMET
Ålderskurvan över golfmedlemmarna är idag en baktung historia. Mängden är som störst i den äldre halvan av befolkningen. Svensken i genomsnitt är 41 år – golfmedlemmen 48 år. Fem procent av den svenska befolkningen är medlem i en golfklubb, sett över alla åldrar. Högre upp däremot stiger snittet: åtta procent av befolkningen i åldersgruppen 60–69 är golfare. Samtidigt fortsätter juniortappet och 2012 var endast två procent av befolkningen i åldersgruppen 1–21 år aktiva golfare.
EXTERNA EXPERTEN
Peter Mattsson har varit förbundskapten i golf i både Sverige och England. Idag jobbar han på RF.
I sin roll som elitidrottschef på Riksidrottsförbundet kan Peter Mattsson se golfen från ett annat perspektiv, som ”vanlig” golfare och som pappa till tre barn.
– Något man slås av som förälder är hur mycket det finns att göra för barn. Många idrotter är väldigt bra på att skicka hem brev för att rekrytera barnen till just deras aktivitet. Golfen är inte en av dem…
Marknadsföringsviljan skiljer sig mellan svenska klubbar och regioner, men under tiden i England såg Mattsson att det där med marknadsföring inte heller där är klubbarnas starkaste gren. I Englandsfallet spelar det inte så stor roll, eftersom golfen har så stark tradition och spelar en mycket mer central roll, inte minst mediemässigt. Men i det stora hela verkar golfen göra väldigt lite för att locka nya utövare till sig.
– Det är nästan tvärtom. Golfen har även där gjort sig svårtillgänglig.
Själv hinner han inte spela så mycket golf som han skulle vilja. Men skulle någon klubb lyckas locka hans barn till banan så skulle det ge omedelbart mervärde.
– Det är egentligen ganska enkelt: bakom varje barn finns det ofta två föräldrar och potentiella golfare, säger Mattsson.
I sin roll på RF ser han hur tidigare elitinriktade förbund i allt högre grad får upp ögonen även för motionären.
– Tennisen är också bred och nu börjar även skidförbundet rikta sig mer mot bredden, men så bred som golfen är finns det nog ingen annan sport som är.
LÖSNINGEN
Gunnar Håkansson är generalsekreterare i Svenska Golfförbundet.
– Den stora utmaningen när det gäller rekryteringen handlar om juniorer, särskilt damjuniorer. Vi får in nya juniorer, men många slutar efter ganska kort tid. Andra idrotter bygger sin ungdomsverksamhet på att föräldrar ställer upp som ledare. Men eftersom golfen har professionella tränare så har föräldrarna aldrig tagits om hand. De har lämnat sina barn på träningen, kommit tillbaka en timme senare och hämtat dem. Det krävs att föräldrar blir engagerade. Det handlar om att barnen ska hitta glädjen med golfen och ha roligt tillsammans när de tränar. Tekniken kommer senare. Sedan måste klubben även ta hand om juniorer som inte vill tävla. Om Lisa och Lotta är kompisar, och Lisa vill tävla men inte Lotta, så måste de fortfarande kunna träna och spela tillsammans. Men framförallt måste golfen vara en förstasport och lika lockande som hockey och fotboll.
