Det var i början av oktober ifjol som Unipeg meddelade sitt intresse för att få in Nynäshamns GK i unionen som numera omfattar tolv 18-hålsbanor och fem 9-hålsbanor i huvudstadsområdet.
Så här sa koncernchefen Tony Trigell då i ett pressmeddelande:
– Att få in en så fin och välskött golfklubb och golfanläggning som Nynäshamns Golf i Unipegs golffamilj vore fantastiskt bra för alla golfare i Stockholmsområdet och det ligger helt i linje med Unipegs mål om att äga och driva ett 25-tal golfbanor i regionen till 2017.
I slutet av januari presenterade Nynäshamns GK och Nynäshamns Golf AB Unipegs bud.
Det fick vissa medlemmar att reagera.
NynäshamnsPosten har pratat med två av dem som bland annat är kritiska till prislappen på 10 miljoner kronor och att de fakta och uppgifter som aktieägarna fått från styrelsen är missvisande och inte kompletta.
Torsdagen 12 februari arrangeras en extra bolagsstämma på en konferensanläggning i kommunen.
Mikael Roeck Hansen är ordförande i Nynäshamns Golf AB.
Så här säger han till Svensk Golf om kritiken i lokaltidningen:
– De har framfört kritiken direkt till oss också och vi har haft en dialog, mött dem på informationsmöten och enskilda träffar. Det finns många emotionella känslor kopplade till alla förändringsprocesser, säger Mikael Roeck Hansen till Svensk Golf.
Varför vill ni sälja?
– Vi har som alla andra golfanläggningar kärva tider kopplat till hur marknaden och konkurrenssituationen ser ut i Stockholmsområdet. Processen att hitta en förändring har styrelserna i både golfklubben och driftbolaget hållit på med ända sedan rekonstruktionen 2010 eftersom den bara löste själva skuldfällan men inte det underliggande problemet. Vi har jobbat med olika alternativ under flera år för att öka lönsamheten, men slutkontentan har blivit att anläggningen inte har tillräckligt stor beläggning och intäkterna inte är tillräckligt stora i förhållande till utgifterna.
Vad säger du om kritiken mot prislappen?
– Huvudsyftet från styrelsens sida är att bevara idrottsföreningen och själva golfandet. Inbakat i priset finns ett nyttjandeavtal som omfattar stora friheter i form av aktiviteter, tävlingar och tillgång till byggnader. Sådana restriktioner gör att köpeskillingen blir lägre. Vi vill ju kunna spela golf och inte bara sälja en anläggning. Det finns också en tilläggsköpeskilling som är kopplad till eventuell framtida markexploatering och om det sker bebyggelse på det intilliggande området så kommer det att utfalla mer pengar.
I tidningsartikeln undrar medlemmarna varför affären måste genomföras så snabbt – hur ser du på det?
– Vi måste ha ett avslut nu för att hinna genomföra processen inför 2015 – om nu medlemmarna och aktieägarna vill det – så att inte verksamheten blir lidande. Om vi skulle skjuta på beslutet ytterligare ett par månader så kommer det att vara svårt att genomföra det den här säsongen. Då kommer det i stället att ske inför 2016 samtidigt som förhandlingsläget blir sämre. Vi ser positiva möjligheter med att gå ihop med Unipeg med tanke på vad vi då kan erbjuda våra medlemmar.
Vad händer om stämman säger nej?
– Då blir det fortsatt drift i egen regi under 2015 och då aktualiseras den åtgärdsplan som tagits fram med höjda medlemsavgifter plus att det kan bli tal om nedskärningar. Det kommer i sin tur troligtvis resultera i ytterligare medlems- och intäktsbortfall.
