Med hustrun och mamman utanför repen kunde Phil Mickelson på söndagen sätta P för en svit av dåliga resultat med en av de finaste segrar man kan ta hem som manlig tourspelare. 2006 kunde han senast ta emot den gröna kavajen, och de senaste två åren har det blivit två raka femteplatser för San Diego-sonen. På söndagen gjorde han det igen.
Redan på det 13:e hålet tryckte han in det avgörande slaget efter att ha hamnat i trubbel bland träden ute till höger, men vågade vilt och gick mot flaggan. Och det lönade sig. Tack vare birdien på hålet lade han konkurrenterna två slag efter sig. Och närmare än så kom ingen på söndagen.
K.J Choi hade nåt riktigt bra på gång. Sydkoreanen hade inte gjort en bogey på 21 hål när den sviten smärtsamt nog avbröts på samma hål, och av bara farten tappade han även ett slag på det nästkommande.
Först på det 17:e hålet utmanade Lee Westwood amerikanen om segern. Efter att ha varit på par för dagen sänkte han birdieputten och minskade Mickelsons ledning till två slag inför sista hålet.
Tidigare under ronden visade det sig att utmaningen egentligen kom på en helt annan del av banan. Förra veckans segrare Anthony Kim fick plötsligt fart och plockade fem slag på fyra hål, med birdie-birdie-eagle-birdie. Men hans ryck kom för sent. När Kim gick till -12 var Phil redan -15 och höll fast vid det hela vägen.
Tiger Woods lyckades inte utmana om segern, och kampen på banan fortsatte även på söndagen. Han muttrade och stönade över missade slag, men tände till efter eagle-birdie-birdie på sjuan-åttan-nian. Något prickskytte var det dock inte frågan om. Woods spridde bollarna över banan och kämpade vilt för att komma nära. Liksom tidigare i veckan visade han dock prov på riktiga akrobatslag när han räddade sig själv från absolut inget läge alls.
På det 18:e hålet satte han pricken över i när han genom en sista birdie säkrade titeln med tre slags marginal ned till ensamma tvåan Lee Westwood.
Mer info kommer.
