Årets Golfare 2010
10. Rikard Karlberg 9. Anna Nordqvist 8. Sophie Gustafson 7. Caroline Hedwall
6. Carl Pettersson
5. xx (presenteras den 27 dec)
4. xx (presenteras den 28 dec)
3. xx (presenteras den 29 dec)
2. xx (presenteras den 30 dec)
1. xx (presenteras den 31 dec)
Utnämningen Årets Golfare har delats ut sedan 1966, och listan utses av en jury. Annika Sörenstam har hittills flest inteckningar, med sina nio titlar. Liselotte Neumann och Anders Forsbrand har tre var. Vem som tar hem förstaplatsen i år ser ni enligt listan ovan.(Klicka på namnen för att läsa artiklarna).
Ni känner väl till Carl Pettersson?
Ja, ni vet. Den där avslappnade killen med ett antal sköna titlar på PGA Tour i bagen. Han som gärna inte tränar på rangen och aldrig funderat på att uppsöka en tränare.
Okej, då har det med andra ord blivit dags att ändra på några generella uppfattningar.
Under 2010 har Carl Pettersson spenderat en stor mängd timmar nötandes på rangen. Och han har även bitvis arbetat med en tränare.
Kanske är det valkarna i Big Dogs händer som ger den mest rättvisande bilden av året som gått. Bland dessa kan vi skönja en tjurskallig 33-åring som nu är på god väg att repa sig efter ett mycket kämpigt 2009 – då timingen och känslan i svingen övergav honom efter en period med hårdare fokus på fysträning.
– 2009 var kort sagt mitt sämsta år i karriären, suckar Carl Pettersson uppgivet i telefonluren.
Vägen tillbaka ur svackan inleddes med ett samarbete med tränaren Josh Points, som huserar på Raleigh Country Club. Tillsammans granskade de gamla videos på Carls sving för att försöka återskapa den instinktiva rörelsen som varit en hyfsat pålitlig kompis sedan juniortiden på Hovås och collegedagarna i Raleigh.
– Nu jobbar jag åter själv igen. Men jag och Josh ville helt enkelt se vad som hade hänt med svingen när problemen dök upp och komma tillbaka till hur det var förut. Under förra året spelade jag med mycket fade för att jag ville komma ned med klubbhuvudet mer neutralt. Men nu slår jag bollen med en liten draw igen, som tidigare. Något som jag känner mig mycket mer bekväm med.
Han anser själv att svingen satt riktigt bra under årets sista tävling (HSBC Champions i Hong Kong). Klubborna åkte därefter undan i en vecka. Sedan började det krypa i kroppen igen. Därefter har Carl tränat i stort sett varje dag. Den senaste tidens kalla väder i North Carolina har tacklats med en serie snabba resor ned till Florida. Bland annat för några täta matcher mot tourkollegan Charles Howell III.
– Nu kan jag gå ut och spela mer på banan och arbeta mer på att scora igen. Det är lätt att tappa bort denna bit på rangen när man står och nöter mycket. Golf handlar ju trots allt om scoring och det är en speciell förmåga som måste hållas vid liv. Spelar jag själv så slänger jag ofta ned tre till fyra bollar och testar olika slag. Men kör jag tillsammans med någon är det väldigt viktigt att ha en match igång och att spela om någonting. Det kan vara om fem till tio dollar. Men det måste finnas där.
Den absoluta höjdpunkten under 2010 var tveklöst segern i RBC Canadian Open, som är Carl Pettersson fjärde titel på PGA Tour. Grunden till triumfen lades till stor del på lördagen då Big Dog petade ihop 60 slag under en av karriärens absolut starkaste tävlingsronder.
– Jag var ett över par efter fyra hål och tänkte inte så mycket på det. Helt plötsligt så bara hände det. Det kom några birdies och en eagle. Och sedan ännu fler birdies. På hål 17 visste jag att det fanns chans på en 59:a om jag gjorde birdie på de två sista hålen. Det var kul att ha chansen efter birdien som kom på 17. Men jag tar hellre segern i tävlingen än att sätta putten som jag missade på sista hålet.
Det var en viktig seger ur många perspektiv.
Rent karriärsmässigt innebar det en välbehövlig återhämtning från 2009 års fria fall på världsrankingen och att dörren åter öppnades för att spela majors.
De rent euforiska glädjevrålen uteblir dock när detta kommer på tal.
– Visst, det är alltid kul att vara med i majors. Men det är egentligen inte så viktigt i sig. För mig betyder det mer att spelet sitter och är på rätt väg. Funkar den biten så får jag spela många majors. Men segern i Kanada gav en lättnad. Att komma tillbaka och vinna efter detta betydde mycket både för mig och min familj.
2010 gav dig alltså en seger och en sjätteplats i omröstningen om årets svenska golfare. Hur ser du på året i helhet?
– Sjätteplatsen på listan spelar kanske inte så stor roll, men jag är v��l inte helt nöjd med året i stort. Det var kul att vinna, men spelet har inte fungerat hundraprocentigt överlag. Det är först nu på sistone som det känts riktigt bra.
Vem tycker du ska bli utnämnd till årets svenska golfare?
– Peter Hanson får min röst. Han tog sig in i Ryder Cup på ett sätt som imponerar mycket på mig.
