Läs också
Tunga frågor på största mötet Golfsverige samlas till Golftinget
Idrottsföreningarna står idag mitt i gränslandet mellan företagssektorn och den ideella sektorn, och kan inte bestämma sig. Å ena sidan älskar idrotten marknaden och företagssponsring och samarbeten med företag – och skulle inte klara sig utan det – å andra sidan ser idrottsrörelsen företagen som ett hot och vill inte bli behandlade som företag.
– Ni som idrottsrörelse måste ju bestämma er för hur ni ska göra, ni måste skaffa er en handlingsstrategi. Å ena sidan vill ni inte bli behandlade som företag och å andra sidan beter ni er som företag och är nästan företag. Det är bara en tidsfråga innan skattemyndigheten är här, jag lovar.
Så sade Johan Hvenmark, forskare vid Ersta Sköndals Högskola vid sin föreläsning för de 120 beslutsfattare inom golfen som anslutit till helgens golfting i Stockholm. Ämnet för helgens möte är golfens ”Vägval för framtiden”, och Hvenmark forskar bland annat på det ideella ledarskapet.
Enligt Hvenmark är kommersialiseringen av idrotten är inget nytt. Idrottsföreningar och företag har samarbetat länge, det går att gå många år tillbaka i tiden då bruksföretagen bidrog till att skapa idrottsföreningar på bruksorten och lade grunden till långsiktiga samarbeten mellan förening och företag.
Olika kampanjer har skapats mellan idrott och företag, som exempelvis ”Spola kröken”-kampanjen på 70-talet, mellan Systembolaget och en rad idrottsförbund. Samtidigt som idrotten imiterar företagens syn på medlemmarna som kunder, så härmar företagen den ideella sektorn i den del idrotten är bäst på.
– Företagets kundklubb är inget som företagen har hittat på själva. De vill ha långa stabila relationer till kunder och har sneglat på er, och funderat på hur ni kan få så lojala kunder. De har tagit delar av det som ni har, som ni är bäst på, men har lämnat det företagen inte vill ha. Demokratin har lämnats utanför, kunderna kan inte påverka företagens verksamhet genom sitt medlemskap, sa Hvenmark.
I sin beskrivning visade Hvenmark hur både företagssektorn, den offentliga sektorn och den ideella sektorn alltmer rör sig mot ett gemensamt gränsland. Men det gäller att veta vad man gör.
– Den förening som börjar bete sig som ett företag utan att vara ett företag kommer alltid att vara sämst bland företagen. Det går inte bra. Då är det ju lika bra att bli ett företag, det är enda chansen att klara sig.
Av de cirka 470 klubbar som Svenska Golfförbundet organiserar idag är drygt 30 företag, som bedriver golfverksamet, så kallade A1:or. Dessutom har förbundet bolagiserat en del av den egna verksamheten. Och den mixen betyder att förbundet står mitt i det delikata gränslandet.
– Tänk på att om ni behandlar era medlemmar som kunder så kommer de också att börja bete sig som kunder, sa Hvenmark.
En av skillnaderna mellan ideellt och kommersiellt är att beslutsvägarna är snabbare i företagen och långsamma i den ideella organisationen. Men att vara trög i det här sammanhanget behöver inte vara dåligt.
– Det går fortare för ett företag att gå under än en ideell förening, där verkar överlevnadspotentialen vara större, tillade Hvenmark.
