Det räcker med synen av den oljiga och obekymrade svingrörelsen för att den genomsnittlige besökaren på The Masters ska få något exalterat i blicken. När Fred Couples dessutom får igång spelet på en bana som han kan tänka sig runt i sömnen slutar det övriga fältet till stor del att existera för många.
Han startade dagen på par, efter torsdagens 72:a, men föll tillbaka med en bogey på ettan. Därefter följde en uppvisning i fina järnslag som parkerade sig inom dryga metern både på hål 3 och 4. Couples vände på tre under par, och var plötsligt rakt inne i tätstriden.
– Det kändes som att jag slog bollen bra igår, och planen var bara att gå ut idag och undvika att göra något galet, berättade Fred Couples.
Han misslyckades dock med det sistnämnda. Fredagens 67:a var nämligen en galet bra score i den vind som rådde på Augusta National. Kort sagt den lägsta ronden för dagen. Ett liknande scenario uppstod 2010, då Couples öppnade med 66 slag.
– Jag är inte Phil Mickelson eller Rory McIlroy, men jag kan den här banan ganska bra.
Tror han själv att finns någon chans att en 52-åring tar sin första seger här, sedan 1992-års klassiska triumf. Couples spelar idag främst på den amerikanska seniortouren, där han stod som vinnare under två av förra årets tävlingar.
– Kan jag vinna? Ja, det tror jag. Varför inte?
Den andra spelaren i lördagens ledarboll är Jason Dufner. 35-åringen från Ohio var nära att ta hem fjolårets PGA Championship, men fick till slut vika sig för Keegan Bradley.
– Det höll inte hela vägen där, men har ändå fört mig åt rätt håll – även i år. Det gav mig självförtroende för att jag kan spela på en hög nivå här ute, och försöka hitta på något bra.
