
Golfen är för många av oss en kär vän eller livskamrat, som man älskar mer än något annat men också kan hata som pesten själv.
Att spela golf är som en resa i livet, det är djupa dalar och höga berg, känslorna går ”bananas” när man är djupt nere i dalen, och så plötsligt händer det, man slår ett bra slag och känslan sticker iväg som en raket som har jädrigt bråttom upp på topp igen.
Jag har många gånger försökt att vara likgiltig på banan, som en robot och inte känna något, bara köra på.
Men då har jag missat det som är viktigast för mig, att känna, att vara i nuet som man pratar om en hel del .
Det kanske är så att när känslorna försvinner vi blir likgiltiga och väljer att sluta spela golf? Det är otroligt unikt att få känna alla dessa känslor på förhoppningsvis fyra timmar, vi borde välkomna alla känslor i stället och känna att vi lever!
När jag känner något då vet jag också att jag lever!
Jag har spelat tävlingsgolf i 15 år på en hög nivå och det jag saknar mest är alla känslor:
– att komma till British Open, ett Lpga kval, där adrenalinet ligger och skakar i kroppen likt en hägring på savannen.
– att gå upp på första tee i ledarbollen och inte riktigt veta om det är den känslan som jag tränat och drömt om?
– känslan av den hårfina skillnaden mellan att vilja stå i publiken eller att vara en av dom som publiken tittar på, men när dom ropade upp mitt namn på tee kände jag att jag ville skrika av glädje.
– känslan att vakna upp efter en missad kvalgräns och det första jag kände när jag vaknade var något tungt över bröstet och många gånger kom tårar av besvikelse.
– känslan när händerna värkte efter ett tränings pass då valkarna inte var tilläckligt grova och den underbara tröttheten och belåtenheten efter en bra träningsdag,
– känslan när jag kom till platser som var så vackra att jag fick svårt att andas.
– känslan när jag slår i sista putten och armarna åker reflexmässigt upp som dom har gjort i alla tider när kroppen har fyllts med lättnad, glädje, seger …..oslagbar känsla!
Det här var lite av mina känslor för golf och jag tycker vi verkligen skall tacka den där fåraherden som tog sin pinne och slog på en sten, som sedan utvecklades till en underbar sport och ett levnadssätt!
Marlene Hedblom
Om det är förnuftet som formar människan, så är det känslan som leder henne.
Citat av Jean-Jacques Rousseau