En drive på snöret mitt i fairway på 18 som följs av ett lysande inspel. Men nej. Putten hände inte. Så Pernilla Lindberg stannade på ett över par (73 slag) efter rond ett på Locust Hil. Ett resultat som absolut inte stänger några dörrar inför fortsättningen.
-Jag hade bra tålamod där ute. Det är svårt att ge sig själv jättemånga birdiechanser. Det är bara att nöta på och ta många bra par.
Hon hade överlag en bra dag med den 10.5 gradiga Ping G25 som Pernilla bytte till i onsdags. Men det är ändå 5900 långa meter som Locust Hill bjuder på under fredagen.
-Man får verkligen ingen rull där ute. Jag hade backspinn på ett antal drives i fairway. Men är du i fairway kan du attackera pinnarna bra. Självklart är ruffen ganska tuff, när den är så blöt. Givetvis var jag i ruffen några gånger, men jag kunde avancera mig därifrån. Några gånger räddade jag par och så blev det två bogeys, och det kan jag ta.
Det blev en ganska spännande rytm i ronden, kan man säga. Under första nio halkade Pernillas grupp efter bollen innan och hamnade på klockan. På hål 15 blev de en spelare mindre efter att DeDe Cusimano brutit på grund av ryggproblem.
– Det har krävt ganska mycket energi eftersom vi varit lite efter hela tiden. Att försöka att inte känna sig stressad, men ändå vara snabb i sina beslut. Samtidigt är det mitt fjärde år här så jag känner mig ganska bekväm vilket underlättar. Framförallt eftersom greenerna är mjuka var det ganska lätt att ta rätt klubba så fort jag fick mitt nummer. Man behövde inte fundera så mycket på hur bollen skulle bete sig på greenen.
