Äsch, låt karlarna hålla på. Vi behöver inte sitta i deras inpyrda fåtöljer.
Det är svaret jag fått tidigare, och liknande svar får jag under den här veckans vistelse i Skottland av just berörda kvinnor. Det handlar såklart om huruvida det är ok med golfklubbar som inte tillåter kvinnor att bli medlemmar. I morse hade jag just denna diskussion med ägarinnan av det bed and breakfast där jag bor.
– Internationellt har det blivit en stor sak, men vi bryr oss inte om det. Vi får ju spela banan, och vem bryr sig om man inte får sitta i deras rökrum eller inte, var kommentaren jag fick.
Man vill ju inte bråka med sin värdinna, så vi pratade mer om golf i allmänhet och om hemligheten bakom den goda gröten.
Men att det är en stor sak visade förmiddagens presskonferens med R&A, som traditionsenligt hölls dagen före tävlingsstart. R&A:s chef Peter Dawson blev mer och mer sammanbiten ju längre presskonferensen höll på.
Låt oss nu fokusera på den förestående tävlingen, så pratar vi mer om saken efteråt, sa han.
Men vi journalister bet oss fast. En manlig journalist ville balansera upp det genom frågan om det hade blivit ett sånt väsen om kvinnorna hade spelat sin British Open på en ”endast kvinnliga medlemmar”-klubb…? Näjagtroddevälintedet! (Gäsp).
Undertecknad väntade och väntade och var redo att ställa frågan om R&A:s egna medlemskapsregler, eftersom ett av golfens mäktigaste organ inte heller tillåter kvinnliga medlemmar. Men en manlig journalist hann före. Bloggen har nämligen ställt samma fråga nyss, vid ett möte med R&A på Svenska Golfförbundets huvudkontor. Man vill ju inte bli utslängd som en galen stalker…
Anledningen till att frågan kommer upp just nu är såklart att Muirfield är en av de klubbar i Open-rotationen som inte tar in kvinnor som medlemmar.
Men bakgrund av dagens kanonad känns det som att de ålderdomliga reglerna är på väg att försvinna. Även om, som Dawson sa, R&A aldrig skulle fatta ett beslut enbart på grund av opinionen eller debatten.
