Jaha, när ni läste rubriken närde ni förstås era förhoppningar om att Bloggen plötsligt bedriver ambitiösa projekt för att den ska bli underhållande eller läsvärd, misstänker jag.
Men så kul ska vi inte ha.
Det här inlägget handlar nämligen om eget, insnöat navelpillande i form av egna golfupplevelser.
Bloggen slet sig nämligen från barnläggningar och annat för att köra ett litet pass på Arningerangen utanför Stockholm i går kväll, men när jag kom dit insåg jag att de mynt som såg ut att vara tiokronor istället var överbliven växel från oktoberköp av snickers vid höstens golfresa, i form av pund.
En ynka tiokrona återfanns i bagens gömmor och det resulterade i typ 20 bollar.
Alltså läge att testa nåt sånt där som Skönsvingaren och de andra tränarna i Golfskolan alltid surrar om – kvalitetsträning. Alltså blev det klubbyte, målbyte, provsingar, ta ut sikte och kolla av linjer under vartenda slag under den lilla sejouren.
Och jag måste medge att jag sällan slagit så bra slag under ett rangepass. Dessutom var det rätt roligt. Men det kommer jag förstås aldrig att erkänna för någon.
