Här är slaget som måste behärskas för att nå framgång på Oak Hill.
Den äckliga lilla chippen, strax utanför banans greener. ”Äckliga” eftersom ruffen runt greenerna är osedvanligt hög och väldigt oregelbunden. Det är precis som att gräset flyter omkring ovanpå marken i olika sjok och dessutom växer den åt alla möjliga riktningar.
Detta skapar oerhörda svårigheter för spelarna och en del misstag kommer att se löjliga ut, men det är de alltså inte. Bloggen forskade runt lite hos våra swedes för att skaffa sig lite djupare insikt i hur detta slag ska slås på bästa sätt och jag ska väl inte säga att jag blev så värst mycket klokare.
Jonas Blixt talade om att nyckeln var att slå den bestämt. Peter Hanson sa att man var tvungen att generera mycket kraft med en ovanligt lång baksving, men sedan skulle man låta bladet stanna upp vid träffen så att bollen poppade upp. David Lingmerth var inne på samma tema med lång baksving, men han ville låta bladet följa med genom träffen. Och Alex Norén snackade i termerna om att slå ett litet bunkerslag.
Sedan måste vi förstås påpeka att läget givetvis har stor betydelse i sammanhanget, eftersom det finns grader i helvetet.
Bloggens egna lilla tips är nog att spenaten bör undvikas och inspelen placeras på de mer kortklippta ytorna.
