Ögonlocken lite tunga i dag, kanske?
För Bloggens del lär det bli en och annan tur till kaffeautomaten under eftermiddagen eftersom många och långa Merionminuter börjar ta ut sin rätt.
Så vad ska man säga om det som hände?
Tja, US Open kommer aldrig att bli den ultimata golf tv-upplevelsen för Bloggen eftersom jag hellre ser spelarna briljera än ägna sig åt att enbart riskminimera och jag tycker att den tunna linjen mellan brutalt svårt och enbart dumt touchar varandra lite för ofta.
Men jag är i alla fall glad att det var rätt kille som vann.
Justin Rose blir bara bättre och bättre, höll huvudet kallt när det behövdes som mest och hans järnfyra in mot den sista greenen lär kanske inte ramas in och sitta uppe i klubbhus om 63 år, men med tanke på hur han slog den under förutsättningarna kanske den borde göra just det.
Dessutom är han en bra kille.
Annars då? Vi har följt Eric Franzéns lysande rapportering från tävlingen och sett det med egna ögon och det kanske mest intressanta för svensk vidkommande tycker i alla fall jag var David Lingmerths insats. Att han inte heller var helt nöjd med vad han uträttade är ju också nåt som lovar gott för framtiden. Totalt sett var den blågula insatsen okej, men inte så mycket mer än så och vi får vackert vänta vidare.
Kanske händer det på Muirfield.
Eller inte.
