Ljunghusens legendariske klubbchef Stig Persson kan mycket om golf och golfbanor och är dessutom fortfarande väldigt nyfiken, trots många år i gamet.
Så när han valde årets semesterdestination med hustrun blev det inte nån strand i Mallis eller vattenland på Solkusten, utan… norra Idaho.
Och vad gör man där då?
Förutom potatisen så kan i alla fall Bloggen inte mycket mer om den delstaten, men nu är jag övertygad om att Persson knappast var där för att turista i nån större utsträckning, utan antagligen hade han bara det ni ser på bilderna här ovanför för ögonen (och ni har tidigare sett någon av dem i Svensk Golf).
Här ligger nämligen häftigaste/märkligaste/fånigaste/roligaste golfgreen, beroende på vilken hatt man har på sig. Men helt klart är i alla fall att grundarna av Coeur d’Alenes golfresort har lyckats bygga ett eget varumärke kring detta fenomen, som du behöver åka transportbåt för att nå (hej femtimmarsrond!).
Stig berättar följande fakta:
Storlek: 1 400 kvm.
Vikt: Ca 5 000 ton, beroende på fukthalt.
Spellängsvariation: 90-180 m, beroende på vilka tees som används och vilken position green har.
Övrigt: Näringstillförsel och dräneringsvatten kontrolleras regelbundet. Inget dräneringsvatten kan läcka ut i sjön.
Dessutom säger han:
”Den flytande greenen må vara speciell men resten av banan är inte att förakta. En fantastisk anläggning där man kan se sjön från de flesta av hålen och i ett skick som man kan bli lätt avundsjuk på. Norra Idaho har inlandsklimat med varma somrar och relativt kalla vintrar med snö från november till mars.”
Dåså.
När åker vi?
