Svenskgänget pratar av sig efter avslutat spel på söndagmorgonen
Lag-VM herrar, måndag 8/10, Antalya, Turkiet
Herr-VM i Turkiet är nu avslutat och vi fick till sist nöja oss med en 12:e plats vilket vi såklart inte alls är nöjda med resultatmässigt. Helt klart hade vi ett lag som skall vara med och slåss om medaljerna och en bra vecka absolut utmana om den ädlaste av dem. Men man skall ha klart för sig att detta är amatörvärldens major och konkurrensen är då såklart absolut tuffast tänkbara. Om tävlingen hade kunnat genomföras med 72 hål istället för som det nu blev 54 kanske vi hade kunnat spotta upp oss ytterligare men det kan vi ju bara sia om – USA hade vi under alla omständigheter inte jagat ifatt.
Solen lär dock gå upp imorgon också så det är bara för oss i ledarstaben (där förutom jag och Rickard även SwGT´s headcoach Katarina Vangdal och förbundets spelarutvecklingsansvarige Petra Lindström varit på plats hela veckan) och även spelarna som är involverade att lära av det som skedde. Det gäller t.ex egna förberedelser i USA veckorna innan tävlingen, upplägget under hela tävlingsveckan när det gäller inspel, vila, banstrategi, den mentala statusen att verkligen våga ”spela ut” för att skjuta låga scorer o.s.v.
Jag är oerhört stolt att få titulera mig Kapten för ett svenskt landslag under ett VM och det är alltid lite vemodigt att skiljas åt efter en tävlingsvecka, denna gång lite extra vemodigt då detta kanske var det sista landslagsuppdraget för några av spelarna. Efter avslutad skolgång framåt sommaren så är det troligt att de kommer att ta steget ut i proffsvärlden för att prova vingarna ute bland de stora grabbarna. Om/när så sker så är de dock inte lämnade vind för våg utan hela vårt upplägg bygger på att min och Rickards koppling till proffstourerna skall underlätta hoppet utför kanten.
/Jesse Karlsson, kapten herr-VM 2012
