Onsdagen i WGC Matchplay är nog en av årets roligaste golfdagar att kolla på. 32 högklassiga matcher som det zappas mellan, irriterade storstjärnor som åker på tjong mot betydligt sämre (vilket inte alls är konstigt när det handlar om 18 hål) och dessutom bjuds det alltid på en massa riktigt sköna slag.
Torsdagssändningen funkar också bra, men sen blir det tyvärr tråkigare och tråkigare med färre matcher och klart segare tempo.
Nåväl – det blev ju i alla fall en bra start eftersom Peter Hanson vann mot Dufner och därmed gjorde Karlsson – som vann svenskmatchen – sällskap.
Sedan tycker jag att Tommy Billberg blir bättre och bättre bakom Viasatmicken och levererar en rätt småputtrig stämning kring evenmanget, även om det givetvis borde få draghjälp av en bisittare under en så lång och speciell sändning. Och för min del gör det absolut ingenting om han utnyttjar sina specialkunskaper som tränare i ännu större utsträckning och utvecklar detaljer kring svingar och teknik.
Men att vara golfkommentator är f-n ingen lek. Särskilt inte som du oundvikligen, varje dag tvingas jämföras med the one and only Zacke.
