Bloggen börjar efter några promenader få ett visst grepp om den golfbanan, Medinah No 3.
Det är inte den typ av bana som får spellusten att flöda och suget att ”måste spela” vill liksom inte riktigt infinna sig, även om ingen skulle behöva ta till knivhot för att tvinga ut mig.
Ändå känns det som en stark layout. Hålen inramas av mäktiga ekar och det krävs en hel del god spelstrategi för att nå ett önskat resultat. Längden i scorekortet avskräcker med sina 7 650 yards, men så lång kommer den förstås inte att sättas upp och längd kommer inte att vara några problem. Särskilt då all ruff är borta så spelarna kan bomba drives utan att vara överdrivet bekymrade för konsekvenserna.
Greenerna är förhållandevis små och snittar 450 kvadratmeter, vilket troligen motsvarar den svenska normalbanan eller kanske till och med något därunder. De har också en hel del intressanta unduleringar som komemr att ställa till det för spelarna, men eftersom de är jämna och rullar bra lär vi få se en hel del vass puttning.
Fairway är det något sämre med, då vädret har ställt till det. De är fortfarande helt okej, men inte de ryamattor som spelarna är vana vid.
