Då var årets sista nummer skickat till tryckeriet och som vanligt avslutades det hela med ett ordentligt race mot klockan.
Men det är ju också tjusningen med det hela.
Att flytta kommatecken, förändra färger, testa andra ordbilder, pröva hur rubriker funkar versalt handlar ju egentligen bara om semantiska detaljer som troligtvis ganska så få läsare bryr sig om, men den dagen man slutar engagera sig i detta så bör man också fundera på att syssla med något annat än tidningsmakeri.
Nåväl, jag tror faktiskt att det blir en bra och uppskattad tidning i alla fall. Till viss del tack vare bra jobb och god planering, men faktiskt också genom en del flyt med grejer som landade bättre än vad vi vågade hoppas och färgade in i sammanhanget på ett fint sätt.
Det handlar givetvis en hel del om de glädjande medlemssiffror som vi fick för en dryg vecka sedan och som berättade att golfen i Sverige växer igen efter nio års medlemstapp. En ökning på 980 personer ter ju sig inte som en enorm siffra, men mot bakgrunden av att ungefär 80 000 har försvunnit de senaste nio åren och att Golfsverige har minskat med 8 000-10 000 medlemmar de senaste åren så pratar vi ändå om ett bra trendbrott som lovar gott.
Samtidigt gäller det också att ha perspektiv på det hela, för det finns fortfarande klubbar som har det väldigt jobbigt, tappar medlemmar och lever sina liv på marginalen. Det måste man också vara medveten om och inte bara frossa i eufori av att minus har blivit plus. Vi ska också känna till att många medlemskap har förvandlats till billigare och mer flexibla varianter, vilket också har urholkat ekonomin på sina ställen.
Ändå tycker jag att den positiva nyheten överskuggar allt – och det är därför som vi drar ganska hårt på den i kommande nummer. För siffran betyder att det blir betydligt färre krisrubriker i framtiden och förhoppningsvis kan i stället känslan att golfen är på gång igen födas, vilket i sin tur skulle kunna sätta fart på en ny positiv spiral. Som individ är det alltid roligare att tillhöra ett positivt sammanhang och känna att man är ”rätt” snarare än hopplöst ute.
I årets sista nummer får ni också möta några av människorna som utmärkte sig mest under det gångna året och jag utlovar en hel del rolig läsning. Ni har tidningen i lådan 18-20 november.
