Det här med första tee och Ryder Cup kan vara svårt att förstå om man inte har varit på plats själv.
Hur folk kan hänga på låset för att när det öppnar kuta i väg och lägga rabarber på en av läktarplatserna kring ettan för att sitta där i timtal och vänta på några slag som i grunden är rätt meningslösa att se – oftast på ett småsömnigt, halvstrategiskt par 4-hål.
Men den stämning som omgärdar tee boxen på ett Ryder Cup eller Solheim Cup är inte likt någonting annat inom golfen och är något som kan få världens största spelare att bli knäsvaga. Själv minns jag Tiger Woods hemska snärjhook i vattnet på K Clubs etta, men också Jessica Corda spya på Colorado Golf Club i fjol.
Sedan är det också så mäktigt hur alla vrål, läktarsånger och applåder dör ut när det är dags att slå och det blir så där magiskt knäpptyst.
Förutom på Medinah då.
För ni minns väl det race som Bubba Watson körde – och som Ian Poulter hakade på?
