Hålets dryga 140 meter ska inte innebära något större problem för spelarna. Men endast i teorin. Lägg till lite förrädisk vind och par 3-hålets i Amen Corners epicentrum får plötsligt en utslagsgivande kapacitet.
Fråga bara Henrik Stenson.
Under torsdagens rond i The Masters anlände han till hål 12 på ett under par. En bortslagen boll senare var hans position i fältet i gungning.
– Ja, där var vi uppe i trädgårdsföreningens avdelning och rotade runt lite. Det är ett av de tuffaste hålen i vind, när det snurrar. Jag slår en trekvarts järnsjua samtidigt som vinden minskar. Den är 15 meter för lång upp i träden. Minst, säger Henrik Stenson efteråt.
Merparten av äventyret på tolvan bestod av en längre periods sökande efter bollen uppe bland de täta buskarna till höger. Men till slut fick Henrik promenera tillbaka till tee för att pegga upp på nytt, och slå sitt tredje slag på hålet.
– Det var inte roligare att gå tillbaka och prova andra gången, även om vi hade lite mer aning om vad vi skulle slå då. Så jag var nöjd att se järnåttan dimpa ner på greenen, även om det kändes som att träffen och slaget inte skulle landa så långt upp ändå. Men det var taget att lyckas tvåputta, ta min dubbel och gå vidare.
Därefter följde både en birdie på 13, och besk treputtsbogey på 16. Inför 18 var Stenson därmed ett över par, innan inspelet damp ner någon knapp meter vid pinnen. Symptomatiskt för dagen var även detta slag en mindre miss, som Stenson ändå inkasserade för att stanna på par och 72 slag.
– Har man missflyt på något ställe så har man flyt på något annat. Men det var fortfarande skönt att sätta putten och avsluta med en birdie. En parrunda behöver man absolut inte skämmas för här ute idag.
Stenson duperades av den oberäkneliga vinden under ett antal tillfällen. Exempelvis på ettan där järnsexan vid inspelet bestämt flög över greenen efter att det snabbt mojnat till i samma ögonblick som bollen lämnat klubbhuvudet. För att verkligen kunna omsätta årets mer offensiva spelplan fullt ser han själv gärna att vinden tar kompledigt för resten av tävlingen.
– Järnslagen är inte så vassa och jag missar också för mycket från tee. Det är tuffa förutsättningar för mig när du behöver hålla ned den för vinden och avstånden hamnar mellan klubbor. Det passar inte mitt järnspel jättebra. Hellre hårda greener och vindstilla så att jag kan slå mina höga slag som stannar.
