Många klubbar marknadsför sig med epitetet ”klassiker”. Få har fog för det – men här är en. Jönköpings GK, som i folkmun kort och gott lystrar till namnet Kättilstorp, grundades redan på 1930-talet och är därmed en av de mest anrika klubbarna i Sverige.
Det märks också på banan.
Layouten är kort, trixig och med inslag av moment som i dag betraktas som något lustiga. Men det är en underhållande promenad i trevlig parkmiljö, där Krösatåget regelbundet dyker upp som ett udda inslag på rälsen som skär rakt igenom banan.
KARAKTÄR:
Park, men några skogs-inslag.
SPELA NÄR:
Byggd enligt gamla normer så behöver som regel lite tid för att komma i gång. Som bäst under sensommaren.
PASSAR FÖR:
Den spelstrategiskt intelligenta. För längden är sällan några problem.
BEHÖVS EN MULLIGAN:
Slicare? Då finns viss risk för out of bounds på högersidan. Men det är gott om plats, så det kan pareras med rejält vänstersikte.
HÖJDARHÅLET:
Elvan, utmed järnvägsrälsen, är ett spännande och väl genomtänkt korthål, där det finns litet utrymme för misstag. Här är det oftast greenträff – eller problem.
TREPUTTSFAKTOR:
Inte överdrivet hög. Visst kan väl vitgröen stressas upp en del och bli snabb, men unduleringarna är inte så farliga.
TID FÖR TIO:
Efter tio hål går det alldeles utmärkt att tacka för sig. Därför tillämpas det något ovanliga konceptet tiohålsgreenfee, för något mer än halva fullrondsgreenfeen.
RÄCKER EN TREPACK:
Det är vi helt övertygade om. Spelytorna är generöst tilltagna.
SÄMSTA HÅLET:
Sjuan är ingen hit. Först handlar det om att försöka trä ut utslaget precist och med exakt rätt distans, för att ha minst chans att träffa greenen med det blinda inspelet. Inte Kättilstorps största stund.
KORTHÅLEN DÅ:
Vid första anblicken är det här banans styrka, eftersom i stort sett alla är roliga och väl-designade. Men spridningen i längd är för dålig för att skapa en skön helhet. Mellan fyra av de fem skiljer det maximalt sju meter från gul tee och bara något mer från röd.
ÄTA:
Habil lunchservering, som också kan utgöra bra vägkrog och stopp i fin miljö för den som passerar och värjer sig för de utslätade hamburgarhaken.
PLUS:
Äldre banor är oftast charmiga. Kättilstorp är inget undantag.
MINUS:
Äldre banor har oftast en del märkliga designlösningar. Kättilstorp är inget undantag.
