Fem historier om magiska draman i Solheim Cup. Arkivbilder: Getty Images

Solheim Cup

Fem Solheim Cup-ögonblick vi minns

Vi minns skrällarna, vändningarna, festerna, jublen och bragderna på banor i Skottland, Sverige och USA.

Text: Tomas Hagfeldt • 2023-09-20 Uppdaterad 2023-09-20
Laget som gjorde det oväntade och på sitt sätt förändrade damgolfen. Arkivbild: Getty Images

SKOTTLAND 1992, Dalmahoy

En sanslös skräll

PING-familjen Solheim från Arizona, med norskättade Karsten i spetsen, hade introducerat Solheim Cup till damgolfens värld.
Sporten kunde breddas – det var rätt läge att starta en motsvarighet till Ryder Cup.
Laura Davies hade vunnit US Open, Lotta Neumann likaså. En ny generation europeiskor hade börjat utmana superstjärnorna på andra sidan Atlanten.
Men att vinna, eller spela jämnt, i en lång lagmatch mot USA… nej, den chansen var lika liten som att typ Danmark skulle vinna EM i fotboll.
I det amerikanska laget fanns spelare som vunnit totalt 21 majortitlar.
– Alla de stora namnen från den här eran spelade för USA, och själva tyckte de att bara Laura och Lotta höll deras klass, sa Helen Alfredsson.
Helen tog sin plats i en svenskboll tillsammans med Lotta Neumann i matchens inledande foursome.

På den här tiden spelades Solheim Cup i ett mindre format: Fyra matcher i foursome på fredagen, fyra matcher i bästboll på lördagen, tio singlar på söndagen. Sannolikt med skälet att minska den väntade amerikanska segermarginalen. Oron var stor. Skulle USA vara för överlägsna? Skulle Solheim Cup ha någon framtid?

Fredagen kom att handla om ett amerikanskt stjärnfall. Betsy King och Beth Daniel föll mot Laura Davies och Alison Nicholas på den 18:e greenen framför ett mäktigt, grått skotskt slott i ett lika grått Edinburgh.
Pat Bradley och Dottie Mochrie (senare Pepper) hade inget att sätta emot respektlösa Neumann och Alfredsson. Samma par möttes på lördagen. Matchen delades. Europa var i ledning med 4,5–3,5 inför singlarna.

Lagets tredje svenska spelare, Catrin Nilsmark, hade fått vila. Inte tagit plats. Bänkats. Hon var 25 år, hade vunnit Höganäs Ladies Open på Teliatouren… men vad visste Meg Mallon om det?
Mallon hade år 1991 vunnit fyra titlar, varav två majors, US Open och LPGA Championship.

I tuffa skotska väderförhållanden, och med en känsla av ett kommande chocktillstånd, tvingades en uppgiven amerikanska tacka för matchen på den 16:e greenen. Nilsmark sänkte den avgörande segerputten i en match som än idag kallas ”the biggest upset in Solheim Cup history”.

Ett stort, segergalet gäng sprang ut på greenen i spräckligt lila regnkläder á la 1992. Det blev en lång firarnatt på Dalmahoy Hotel & Country Club. Solheim Cup hade räddats. Europas skrällseger 1992 kom att ha betydelse för damgolfens fortsatta utveckling.


Slaget var över. Carin Koch (Hjalmarsson) sänkte putten som direkt efter tillslaget blev en klassiker. Arkiv: Getty Images

SKOTTLAND 2000, Loch Lomond

Segerputt i skymningen

KONTROVERSER. Rivalitet. Ett avgörande när dramat blivit som mest intensivt efter en tre dagar lång kamp.
Den slutade i skymningen på den 17:e greenen.
Den började på allvar på lördagseftermiddagen, då med Annika Sörenstam och ett par regelföljande amerikanskor i huvudrollen.
Annika hade sänkt en chip på den 13:e greenen. För en birdie och delning av matchen. Trodde Annika. Motspelarna Kelly Robbins och Pat Hurst tänkte annorlunda. Robbins såg att hennes kommande birdieputt var längre än Annikas. Att svenskan slagit sin chip för tidigt. Kaptenen Pat Bradley konsulterades. Annika tvingades slå om sin chip, detta med tårfyllda ögon, och hon missade.
Matchen vanns senare av det amerikanska laget. Osportsligt eller inte? Regelrätt, absolut.
Men en tändvätska inför söndagens singlar.
– Vi pratade om det under hela kvällen och även nästa morgon. Sedan enades vi: ”När singlarna börjar tänker vi bara på vårt eget spel”, sa Carin Koch (numera Hjalmarsson).

Helen Alfredsson tog kommandot i öppningsmatchen.
Nedanför henne på resultattavlan blev de röda amerikanska siffrorna dock allt flera.
Ett regnavbrott stoppade matchen för en stund.
– Vi fick chansen att prata med varandra och inse att vi var närmare än vad det såg ut på tavlan. Jag kände att jag var på väg att spela upp mig. Jag sa att jag skulle vinna. Catrin Nilsmark kände något liknande. Lotta Neumann också. Vi ställde oss i en ring på puttinggreenen och blev oerhört peppade, berättade Carin Koch.

Söndagskvällen skulle bli hennes. Hon kom till det 17:e hålet. Hon förstod att hon här och nu kunde avgöra hela matchen. Vi som stod i publikhavet bakom greenen njöt av ett sällsynt drama på den vackraste platsen vi just då kunde tänka oss, en stilla bukt, Rossdhu Bay, i mörkret intill Loch Lomonds upplysta klubbhus.
Putten var fyra meter lång, den lutade från vänster till höger. Carin sa efteråt att hon såg linjen tydligt, att hon slog bollen exakt dit hon siktade. Bollen rullade i mitt i hålkoppen. Kaoset var i full gång.

Långt senare kunde hon berätta att händerna faktiskt skakat under ögonblicket som hon aldrig kommer att glömma.
– Sedan den kvällen har Solheim Cup varit en stor del av mitt golfliv. Det är något som jag alltid kommer att få berätta om, avslutar Carin.


Annika Sörenstam och Suzann Pettersen gav sitt lag den vinnande energin på Barsebäck. Arkiv: Getty Images

SVERIGE 2003, Barsebäck

Svensk superfest

Varje match mellan Europa och USA, i Ryder Cup eller i Solheim Cup, har sitt magiska ögonblick. Stunden när allt ställs på sin spets, när ett ord som ”momentum” måste användas, ett ord som upprepas dag efter dag när expertkommentatorer följer matchernas vändningar och svängningar.

I Solheim Cup på Barsebäck upplevdes ögonblicken på lördagseftermiddagen den 12 september. Först på den 17:e greenen, den omtalade intill de vindpinade tallarna ovanför Öresund. Sedan på den 18:e greenen framför klubbhuset.
Annika Sörenstam var världsetta. Här visade hon varför. 22-åriga Suzann Pettersens karriär hade nyligen satt fart. Här visade hon vad hon var gjord av.

Motståndarna Kelly Robbins och Laura Diaz hade precis sänkt en birdie. Annika var tvingad att svara och hade en sexmetersputt framför sig. Naturligtvis lyckades hon.
Ett antal minuter senare sänkte Pettersen sin birdieputt från fyra meter. Matchen var vunnen. Europa fick sitt momentum inför söndagens singlar.

Storpubliken, den svenska, fick göra vågen på Barsebäck. Matchen hade flyttats fram, från 2004 till 2003. Svenska arrangörer hade tagit sig an utmaningen och gjort det bra.
Sverige hade fått äran och möjligheten att visa vårt golfland för en internationell tv-publik.
Catrin Nilsmark, ryggskadad och med kryckor på Barsebäck, hade utsetts till tidernas yngsta kapten.

Veckan började på tragiskt möjliga sätt. På torsdagens morgon kom budet att utrikesminister Anna Lindh mördats.
Det beslutades att matchen, trots allt, skulle spelas. Självfallet med sorgband, flaggor på halv stång och med en invigning som präglas av tragedin och i ärlighetens namn inte blev någon av de bättre.

Men på banan behöll Europa sitt momentum.
Redan klockan 12:36 sänktes putten som gav siffran 14,5 på ledartavlan. Catriona Matthew sänkte den på den 17:e greenen.
Solheim Cup-trofén, förlorad i Minnesota ett år tidigare, kom tillbaka till den europeiska kontinenten.
Avslutningsmatcherna i singelspelet bröts. I efterhand ett felaktigt beslut. 30 000 åskådare – totalt cirka 90 000 under veckan – gick miste om ett antal golfslag.

Catrin Nilsmark höll segertalet vid avslutningsceremonin, betydligt bättre än invigningen, och Annika Sörenstam, Sophie Gustafson, Carin Koch och de andra begav sig ut på ett segertåg på den skånska golfmarken som i detta ögonblick upplevdes som paradiset.


Carro vann allt. Mot USA. I USA. Arkiv: Getty Images

USA 2013, Colorado

Historiska bragder

Solheim Cup hade växt. Populariteten hade ökat för varje match. Inför den trettonde matchen, den sjunde på amerikansk mark, var 125 000 åskådare redo att köpa biljetter för att se sina favoriter vinna.

Så var det tänkt.

Amerikanskorna hade aldrig förlorat på hemmaplan – Colorado Golf Club, den relativt nya mästerskapsbanan, skulle inte bli något undantag.

Lotta Neumann hade tvekat men tackat ja till hedersuppdraget som kapten.
– Jag förstod att vi kunde göra något historiskt, något som aldrig hänt tidigare. Vi kunde vinna mot USA i USA, sa Lotta, pionjär inom den europeiska damgolfen och spelare i laget i premiärmatchen på Lake Nona 1990.

Carin Koch och Annika Sörenstam utsågs till vicekaptener i ett svenskt ledarteam. I laget tog Anna Nordqvist och Caroline Hedwall sina platser.
– Vi kom definitivt till Colorado med en känsla att vi hade allt att vinna. Jag trivdes direkt med Lotta som kapten. Hon litade verkligen på mig och min kapacitet. Jag fick spela med dem jag ville spela med, Caroline Masson och Anna Nordqvist. Det var en vecka då allt blev rätt, berättar Carro Hedwall.

Det blev bragdernas vecka, även beskriven i Segern – let’s make history, en SVT-dokumentär av Jens Lind.

På lördagseftermiddagen tätnade dramatiken. Inte utan kontroverser. Men allt gick Europas väg. Samtliga fyra matcher vanns i dagens avslutande bästboll. Det hade inte hänt sedan 2002.

Anna Nordqvist hade dessförinnan gjort en hole in one på det 17:e hålet, den första i Solheim Cups historia.

Caroline Hedwall kom till söndagens singelspel med möjligheten att vinna sin femte raka poäng till sitt Europa:
– Annika kom fram till mig och sa: ”Du ska veta, Carro, att ingen annan har vunnit fem matcher i Solheim Cup”.
– Jag kom i underläge mot Michelle Wie men sänkte en viktig putt för birdie på det 16:e hålet och var supertaggad när vi kom till 18:e efter ett regnuppehåll. Min drive var perfekt. Inspelet med en järnnia likaså. Min sista putt var från 1,5 meter. Jag kommer fortfarande ihåg hur det kändes i händerna, hela kroppen var som gelé. Men putten rullade i hål, berättar Carro Hedwall.

För första gången hade Europa försvarat kristalltrofén från Waterford. Segermarginalen, 18–10, var den största i matchens historia. USA besegrades i USA.


… och idag är Suzann kapten för Europa. Arkiv: Getty Images

SKOTTLAND 2019, Gleneagles

Den sista putten

Ställningen inför söndagen var 8–8. Den var 13,5–13,5 när den sista bollen nådde den 18:e greenen. En sista putt skulle avgöra Solheim Cup. Europa hade inte vunnit på sex år. Putten mättes till två meter och någon decimeter. En mardröm för den som missar. Något annat för den som sänker.

En tanke gick till Martin Kaymer, tysken som upplevde något liknande när ”Miraklet på Medinah” blev en Ryder Cupklassiker.

Den här gången ställde sig Suzann Pettersen intill bollen. Hon hade hunnit bli 38 år, kommit tillbaka från sin mammaledighet, tagits ut i laget av kaptenen Catriona Matthews, för sin erfarenhets skull. Hon hade vunnit 15 gånger på LPGA-touren, två majors och 17 titlar på Ladies European Tour. Detta var hennes nionde Solheim Cup.

Europa hade vunnit de två nyss avslutade singlarna. Först Anna Nordqvist mot Morgan Pressel, sedan Bronte Law efter en osannolik avslutning mot Ally McDonald.

Suzann Pettersen sänkte putten som fick rubriken ”Europe’s Epic Comeback”.

– Det blir inte bättre än så här, sa Suzann efteråt.

I samma andetag berättade hon att hon slutar med tävlingsgolfen, att detta blev hennes sista framträdande, det perfekta slutet.

– Mina bästa golfminnen är från Solheim Cup. Varje match har på sitt sätt varit speciell. Nu vet jag också hur det är att vinna som mamma, konstaterade hon.

Som assisterande kapten återkom Suzann till Solheim Cup 2021. Europa – med Anna Nordqvist och Madelene Sagström i laget – vann en ny dramatisk match. Segern var historiens andra på amerikansk bortabana.

Den 22–24 september spelas Solheim Cup på Finca Cortesin på den spanska solkusten. Kapten för blågula Europa är Suzann Pettersen. Inför den kommande matchen i Virgina i USA 2024 står det klart att Suzann kommer att leda laget en andra gång.

USA har sedan premiären 1990 vunnit tio av sjutton matcher. Europa har vunnit fyra av de sex senaste.

Inför Dalmahoy 1992 talades det om USA:s sannolika överlägsenhet. Som ett hot mot framtida Solheim Cup. Det snacket tystades redan den gången av Alfredsson, Neumann, Nilsmark och de övriga i det skotska oktoberregnet.



Text: Tomas Hagfeldt • 2023-09-20
TournyttSolheim CupTournytt
Rulla till toppen