Maria Strandberg är deltidsanställd som forsknings- och miljöansvarig på SGF. Foto: Malin Hoelstad
Satsningen som gjorde skillnad
För sju år sedan beslutade Golfsverige om en stor satsning på miljön. Sedan dess har 13 miljoner av medlemspengarna gått till forskning och utveckling. Vi kollade upp hur pengarna har gjort nytta.
Fakta om Sterf
Sterf såg dagens ljus 2001, först som en angelägenhet för Svenska Golfförbundet men 2006 klev grannförbunden in och Sterfs verksamhet tog ny fart. Mellan 2007 och 2013 gick fem kronor från varje medlem till Sterfs verksamhet via Svenska Golfförbundet. Från och med 2014 är femkronan slopad i sin form, men forskningen kommer även fortsättningsvis att finansieras på samma nivå men i stället ingå i förbundets allmänna budget.
Golfaren ställer allt högre krav på välskötta spelytor. Samtidigt måste golfbanorna anpassa sig till tuffare regleringar av vilka bekämpningsmedel som får användas. För att få ihop den ekvationen krävs medel.
Så vid Förbundsmötet 2006 klubbades det igenom att fem kronor av varje svensk medlemsavgift skulle gå till miljöarbete. Dessförinnan gavs det 10 kronor per medlem under två års tid i nya projektpengar. Sedan miljöforskningen permanentades har medlemmarna alltså bidragit med över 13 miljoner.
Vad har då golfarna fått för pengarna?
En stor del av dem har gått till Sterf, Scandinavian Turfgrass and Environment Research Foundation, den organisation som bedriver miljö- och grönyteforskning inom golfen i Skandinavien.
– Sterf levererar kunskap som är färdig att använda, och den svenska golfaren får mycket forskning för pengarna eftersom fler förbund och enskilda företag är med och finansierar, säger Maria Strandberg, som är deltidsanställd som forsknings- och miljöansvarig på SGF och resten av tiden jobbar som ansvarig på Sterf.
Många av golfbanorna i Norden ligger på samma breddgrad som Alaska så lärdomar från golfbanor i USA och Europa är inte särskilt gångbara här uppe i norr. Därför jobbar forskarna just nu med att få fram Nordens bästa gräs och det sker i samarbete med internationella företag, en rad klubbar i Norge, på Island och i Danmark för att göra försöken i olika klimatzoner.
Den samlade gräsforskningen har lett fram till en gräsguide som klubbarna kan använda för att se vilket gräs som passar bäst lokalt och vad forskningen säger om hur det ska skötas. En sådan guide uppdateras
vart tredje, fjärde år, när nya forskningsresultat kommit fram.
Men det är inte något som görs på en kafferast. Forskning och utveckling tar tid och kräver resurser för att ge tillförlitliga resultat. När Sterfs forskare testar nya grässorter tar det först ett år för gräset att etablera sig, sedan krävs minst tre år av studier för att undersöka hur gräset klarar sig under olika förhållanden. Sedan ska försöken upprepas för att resultaten ska bli tillförlitliga. Det är ingenting klubbar har varken tid eller råd med och det är där Sterf kommer in.
Ett annat forskningsprojekt som har gett konkret nytta var när Sterf testade miljöpåverkan av växtskyddsmedel och använde resultaten i dialog med EU, som då stod redo med ett direktiv som skulle totalförbjuda bekämpningsmedel på allmänna grönytor. Tack vare forskningen visade Sterf att vid rätt användning lakades nästan inga rester av bekämpningsmedel på golfbanor ut i vattendrag och påverkade miljön, vilket fick EU att välja en annan strategi. Det kommande direktivet handlar nu i stället om att minimera användningen.
– Det var guld värt att vi hade de här forskningsresultaten och kunde visa att det inte är så stor påverkan på miljön. Vi kunde ligga steget före och agera i stället för att tvingas reagera i efterhand. Dessutom kunde vi visa EU att vi bedriver nödvändig forskning, ser seriöst på det och tar ansvar för hur vi använder växtskyddsmedel, säger Maria Strandberg.
Sterfs forskningsprojekt kring golfbanedammar i Stockholmsområdet för några år sen, visade att det levde fler organismer i golfbanornas vattenhinder än i dammarna i Nackareservatet, och att 25 procent av Stockholms alla småvatten och vattendrag finns på golfbanorna. Det fick stort genomslag i media och bidrog till att stärka bilden av golf som en miljövänlig idrott.
En som konkret ser vad forskningspengarna går till är banchefen på Säters GK, Mikael Lagestam, som förra året utsågs till Årets Greenkeeper. Han anser att Sterfs forskning är viktig och ger stor nytta, även om det blir mest konkret när det handlar om att bygga om eller bygga nytt.
Med tanke på hur få nya banor som byggs idag, kan man säga att det är pengar i sjön?
– Nej, absolut inte. Tvärtom. Jag tycker forskningen är väldigt viktig och skulle snarare önska att man satsade ännu mer på att fördjupa forskningen, inom exempelvis integrerat växtskydd, som är en viktig bit, säger Lagestam.
Av de 13 miljonerna har Lagestam och hans kollegor också fått en rad handböcker och faktablad med praktiska råd att luta sig emot: förutom de om gräs finns det till exempel handböcker om bekämpningsmedel, gödsling och bevattning. De två sistnämnda kommer i uppdaterade versioner senare i år.
Utöver ren forskning jobbar Sterf också med seminarier för att utbilda banpersonal inom de senaste rönen och ge dem som jobbar med grönyta chansen att träffa forskarna. Men det är inte bara svenska anläggningar som får nytta av arbetet. Golfaktörer i andra länder har också fått upp ögonen för de nordiska resultaten.
Sterfs kunskap sprids över världen.
Text: Karin Klarström • 2013-05-07
Spela • Nyheter