Så här är en tisdag på touren

När European Tour stannade till svensk mark åkte Svensk Golf ut till Bro Hof Slott Golf Club för att skildra livet på touren.

Här är betraktelsen: 

Klockan är strax efter sju när vi kommer till drivingrangen ett hundratal meter nedanför Bro Hofs tjusiga slott. Tanken är att vi ska vara först på plats och invänta de morgonpigga spelare som letar sig till övningsområdet såhär två dagar före starten av Sveriges enda Europatourtävling.

Tyvärr glömde vi att informera några ivriga svenskar om saken.

Det är 48 timmar kvar till första start i 2016 års upplaga av Nordea Masters och tre personer har fattat posto på den för veckan finklippta och 100 gånger 20 meter stora gräsytan för att slipa detaljerna. Först på plats, 6.45 var – till ingens förvåning – Kristoffer Broberg. Haninge-sonen har gjort sig känd som något av en träningsnarkoman och det har bara gått några veckor sedan han postade en bild på en handflata full av blåsor på sitt Instagram-konto. Jämte honom står två andra svenskar: det unga löftet Marcus Kinhult och den efter skada comebackande Richard S Johnson.

”Henrik Stenson tillbringade åtta timmar på rangen igår”

Flygplanens vita kondensationsstrimmor är det enda som bryter av på en himmel lika ljusblå och slät som en nystruken skjortrygg från någon av Nordeas företagsrådgivare. Den klara himlen kontrasterar tydligare mot träd och gräs i full blom och intensivt grönt i flera nyanser. Förhållandena är exemplariska.

Förutom de tre proffsen i sällskap med caddies och tränare finns tre volontärer på plats: Mats Bergsten, Gustav Jacobson och Peter Spendilow. Deras uppdrag är att se till att bollarna blir plockade när förrådet börjar tryta, att bollarna tvättas och sorteras efter märke. De meddelar att de flesta spelare föredrar Titleist Pro V1 men någon hade under måndagen önskat bollar från Nike, så nu finns det alternativet också bland de 5 000 bollar som används, mot 15 000 en normal dag på rangen.

Mats Bergsten är snabb att berätta att Henrik Stenson tillbringade åtta timmar på rangen igår, och säger att flera av de andra spelarna hade svårt att slita blicken från honom.

– Det kan man ju förstå. Är man sexa i världen är man liksom på en lite annan nivå.

Klockan 07.30 ställer Richard S Johnson ner klubborna i bagen och går mot första tee. Han stannar till, kisar in i den redan ordentligt värmande solen och säger överraskande att ”det är lite kallt såhär på morgonkvisten. Inte som i Florida direkt”.

Han ska göra sin första tävling på tre månader efter segdragna skadeproblem.

– Jag slog väl trettio bollar, kanske. Normalt brukar jag inte vara så tidigt på plats, men jag kom hit i fredags och är fortfarande jetlaggad.

Han går vidare mot första tee och berättar att han hade tänkt spela in med Broberg, men ”hans caddie blir tydligen sen så jag får kuta runt själv”.

Ytterligare några spelare har tagit sig till drivingrangen nu. Kinhult lämnar tillbaka en tom hink och går vidare till puttinggreenen intill. Broberg står kvar.

”Ingen tycks ta någon större notis om att majorvinnaren”

Rangen är inhägnad med gröna rep. I öppningen har man placerat en skylt som visar avstånden till de sju flaggor som finns utplacerade: 71, 120, 163, 185, 214, 220 och 282 meter bort. En ung tjej kommer förbi i en golfbil fullastad med mineralvatten. Igår gick det åt 2 000 flaskor, meddelar hon. Och då är inte ens alla spelare på plats. Någon undrar när Lee Westwood ska dyka upp?

Ingen tycks ta någon större notis om att majorvinnaren Y.E. Yang precis anlänt. 

Strax utanför repen hittar vi Martin Eriksson från Sala. Han är på plats i förhoppning om att få gå caddie till någon av de runt 180 spelarna i startfältet. Han har anmält sitt intresse och är lite besviken att han missade ett samtal som kom in vid 23.30 kvällen före. Det var sydafrikanen Zander Lombard som behövde någon som kunde bära, men Martin hade redan somnat och när han ringde tillbaka nu på morgonen hade han redan hittat någon annan. En av världens mest namnkunniga caddies, Fanny Sunesson, promenerar förbi medan vi pratar med Martin. Hon är här på uppdrag av huvudsponsorn. Vi frågar om hon inte ändå blir lite sugen att bära igen, ”haha, nej du, inte ett dugg!”

”Det är på tisdagar det börjar hända grejer”

Hon tycker att tisdagar är en rolig dag på tävlingsveckan.

– Det är på tisdagar det börjar hända grejer. Det är full fart på rangen. Nu är de allra flesta spelare på plats och ska man spela pro-am på onsdagen så är det nu man verkligen har chansen att slipa på detaljer, säger hon och skyndar vidare till en tv-intervju.

Några meter längre bort står en bastant man i sextioårsåldern lutad över en soptunna och röker en cigarett. Han presenterar sig som Steve, pappa till Mark Wallace som står och slår fadade hybrider några meter framför oss. Pappa Wallace berättar med illa dold stolthet om hur han tog med sig Mark till hemmaklubben Moor Park utanför London för första gången när grabben var sju år, fyra år senare var han scratchspelare. Nu har Mark Wallace precis vunnit fyra raka turneringar på Alptouren och fick en sista-minuten-inbjudan till Nordea Masters igår.

– Då ringde han och bad mig göra honom sällskap. Han sa att ’pappa, jag känner ingen på Europatouren, du kan väl hänga med?

Intill puttinggreen finns två tält, ett är spelarloungen, där spelarna kan få vara i fred och ett European Tour-kontor. På det senare har man satt upp matnyttig information: väderprognoser, speltider och just idag en lapp som informerar att spelarfruar och barn är välkomna på ett arrangerat besök på Junibacken. Bakom kontoret finns spelarnas parkering.

Minutvisaren på det Rolex-ur som står intill driving- rangen glider sömlöst över till tolvan och timvisaren står på nio när veckans största stjärna visar sig.

 ”Dansken Thomas Björn kommer fram och ger Stenson en kram”

När Stenson gör entré är känslan densamma som när en frontfigur i ett band kliver in på scenen minuter efter de mindre kända bandmedlemmarna redan greppat sina instrument. Men till skillnad från vad som händer på en konsertarena hörs här inte folkets jubel. Golfare är mer diskreta än så. Men att stämningen förändras, förtätas, när Stenson med anhang med bestämda steg kliver över parkeringen (där nio av tio bilar är av tyskt fabrikat) går inte att ta miste på. Han är solbränd. Han bär en grå pikétröja, svart keps, svarta byxor och svarta skor. Han kliver in i spelarloungen, blir kvar någon minut innanför de insynsskyddade fönstren, kommer ut och skakar några händer på väg upp till rangen som nu börjar bli välfylld. Här skakas ytterligare några händer och artigheter utbyts innan Henrik tar plats närmast volontärerna och de välfyllda hinkarna.

Utan att vi riktigt förstår hur det går till så har plötsligt Stenson tio meter för sig själv på rangen. Ingen verkar vilja stå riktigt nära, trots att rangen nu är så gott som full. Dansken Thomas Björn kommer fram och ger Stenson en kram. Sedan är det full fokus. 40-årige Stenson slår ett hundratal bollar och för hela tiden dialog med sin mentale tränare Torsten Hansson och svingcoachen Pete Cowen, allt medan såväl svenska som internationella fotografer kryper på gräset intill för att fånga Stensons sving i full aktion.

TEXT: JOHAN LINDBERG

Hur det gick i Nordea Masters? Här hittar du alla artiklar.