Blogg

Här är proffsens tankar om det fruktade ö–hålet

Hålet inleder Victory Valley på Bro Hofs Stadium Course. Underbart är kort. Eller fy 17. Så här tänker proffsen.

Olof Åsgård • 2016-05-31
Här är proffsens tankar om det fruktade ö–hålet

MARDRÖMSDAGEN 2011 – FINALRONDEN:

Längd: 127 meter, framflyttad från 141 meter.

Vind: omkring 17 m/s, motvind.

Snittscore: 4,32.

Birdies: 3.

Par: 32.

Bogeys: 8.

Dubbel eller värre: 22.

Högsta score: 12 slag, Fredrik Andersson Hed. 11 slag, Steve Webster.

Vinnare 2011:  Alex Norén (–15), par på 17 sista dagen.

Förutsättningar: 135 meter och en ö-green som vaktas av Sveriges mest besökta vattenhinder. I värsta fall kommer det in lite sned motvind från Mälaren.

Alternativ: Det finns bara ett – bollen måste landa och stanna på green. Under Nordea Masters i juni sätts tourspelarna på prov igen. Vissa kommer putta för birdie, andra kommer lämna 17:e green i besvikelse. Men först måste alla slå det där utslaget, det som ska vara så enkelt.

På fyra Nordea Masters som spelats på Bro Hof har det blivit totalt fyra hole in one, men ingen på hål 17. Andra varvet 2013 lyckades australiensaren Andrew Dodt få bollen i hål på utslaget vid två tillfällen. Först på sjuan sen på elvan.

Under klubbtävlingen Black Tee Challenge då banan spelas i fullängd, 7 266 meter, ska en av deltagarna ha slagit 23 bollar i vattnet.

Snittscore Nordea Masters sedan 2010: 3,21.

Mikael Eriksson är Tournament director och sätter upp Mastersbanan. Tanken är att Bro Hof ska spelas något längre än tidigare år. Däremot sätts det 17:e hålet upp kortare och blir runt 135 meter. Mikael Eriksson om den blåsiga finaldagen 2011: 

– Det är lätt att vara efterklok men det började blåsa mer än vi räknat med. Vi flyttade fram tee, men även med facit i hand tror jag inte att jag hade flyttat det ända fram till dropprutan (105 meter).  

Här är proffsens tankar om det fruktade ö–hålet
Pelle Edberg

PELLE EDBERG:

”Vill inte göra polarna besvikna”

Snittscore hål 17: 3,0 på åtta försök.

Bästa resultat: Birdie.

Sämsta: Bogey.

”I öltälttet sitter polarna och har det glatt och livat, de vill ju helst inte se att jag drar ner bollen i drickat. Själv har jag en järnnia i handen och den klassiska vinden i ansiktet. Tyvärr finns det inget som heter ’bara att göra det’ i golf. Men det är faktiskt bara att tänka som Peter Hanson: ’slå bollen mitt på green, så tar vi det därifrån’. Så kort men ändå så svårt. Det är tur att hålet kommer så långt in på varvet då man inte är lika nervös längre. Såvida man inte är inne på 71:a hålet och går i ledarboll. Då lär man ju vara nervös.”

Här är proffsens tankar om det fruktade ö–hålet
Robert Karlsson.

ROBERT KARLSSON:

”Scorer kommer förstöras”

Snittscore hål 17: 3,25 på åtta försök.

Bästa resultat: Birdie.

Sämsta: Trippelbogey.

”Ö–greenshål är spännande, spektakulära och kräver att du gör ditt jobb bra. Hålen fyller sin funktion – det kommer alltid slås dåliga slag och scorer kommer förstöras. 17:e är ett bra test för hur du hanterar stress i ovana situationer. Eftersom alla dåliga slag hamnar i vattnet, tycker jag att det blir ett enkelt, snudd på tråkigt, hål strategimässigt. Du har bara ett val – att slå till den säkraste delen av greenen och det finns egentligen ingen anledning att gå för flaggan. I jämförelse med det något kortare hålet på Sawgrass är 140 meter i längsta laget. Med det sagt är det inte helt lätt från 120–130 meter heller eftersom bollbanan blir högre, det blir svårare att läsa vinden och att kontrollera bollen. Den blåsiga dagen 2011 blev det onödigt svårt och hopplöst mot slutet, även bra slag hamnade i vattnet. ”

Här är proffsens tankar om det fruktade ö–hålet
Peter Hedblom.

PETER HEDBLOM: 

”Man vill absolut inte misslyckas”

Snittscore hål 17: 3,0 på sex försök.

Bästa resultat: Par.

Sämsta: Par.

”På inspelsvarv är det inte särskilt svårt. På tävling är det helt annorlunda. När man kliver in på 17:e och möter publikhavet ökar pressen avsevärt. Det är en helt annorlunda stämning inne i grytan än ute på banan, och med det ökade trycket börjar man tänka att man absolut inte vill misslyckas och då blir det genast mycket svårare. När jag kommenterade tävlingen för SVT blev jag lite besviken när tee flyttades fram. Sen när jag satt där och fick se att de ändå gjorde tior och tolvor så led jag med mina kollegor. Det var faktiskt inte avgjort förrän Alex Norén hade tagit sig förbi hålet. I den vinden, på det hålet, med den pressen och i ledning. Klarar man det, då klarar man det mesta. Noréns par där visar vad det är för kaliber på honom.”

Här är proffsens tankar om det fruktade ö–hålet
Alex Norén på hål 17 under segerronden.

ALEX NORÉN:

”Jag övade slaget på morgonen”

Snittscore hål 17: 3,0 på 14 försök.

Bästa resultat: Birdie.

Sämsta: Dubbelbogey.

”Jag hade en stor ledning och det finns få ställen där man kan skjuta bort sig på Bro Hof. Men på 17:e kan du förlora slag. Därför letade jag upp en plats på rangen där vindförhållandena var samma och tränade på slaget flera gånger innan jag gick ut. Det gör man inte i vanliga fall och när det är vindstilla är det ett lätt slag. Men med förutsättningarna som var, så ville jag träna in slaget. När jag kom till 17:e tee och såg Christian Nilsson i bollen framför slå tre bollar i vattnet, förstod jag att det var svårt. Jag slog en halvlåg järnsjua med lite spinn som startade bra men sen steg den i vinden vilket gjorde mig lite orolig. När den landade på green blev jag väldigt glad och otroligt lättad. Jag gillar utslagsgivande hål men det får inte bli för svårt. Det är bättre om de spelas kortare så att spelare som vill tjäna slag ska kunna gå för flaggan medan ledaren kan spela ett mer safe slag. Jag tycker att tävlingsledningen gjorde ett misstag den dagen, det skulle ha varit kortare. Hellre svårare flaggor, man ska inte kunna tappa för många slag och placeringar.” 

Här är proffsens tankar om det fruktade ö–hålet
Henrik Stenson.

HENRIK STENSON: 

”Jag hoppas på en torrare upplevelse”

Snittscore hål 17: 4,0 på två försök.

Bästa resultat: Par.

Sämsta: Dubbelbogey.

”Jag tror jag pratar för de flesta tourspelare när jag säger att de bästa par 3-hålen är de som är relativt korta och utslagsgivande, där vi behöver slå järnsex-järnåtta men också ner till järnnio och pitch. Ju kortare klubba vi står med i handen, desto mer aggressiva vill vi ju vara. Har du sedan en green som är bevakad av olika hinder och relativt små träffområden så blir de bra eller dåliga slagen än mer utslagsgivande. En bra järnnia på TPC Sawgrass 17:e leder till birdie och ett felaktigt klubbval eller dåligt slag blir en kostsam dubbelbogey. Är det däremot ett trist hål på 220 meter, svagt uppför med stor green och en liten bunker framför, så blir det bara en massa par och bogeys och ganska trist att både spela och titta på. Det är okej att ha något längre par 3:or, men de senaste 15 åren har det varit lite längdfobi inom bandesign och då har man inte råd med korta par 3 om man vill ha en lång bana på scorekortet. Jag har bara lirat 17 på Bro Hof två gånger och under Nordea Masters 2011 lyckades jag spinna ner en boll i vattnet på andra varvet. I år hoppas jag på en torrare upplevelse!”

Här är proffsens tankar om det fruktade ö–hålet
Fredrik Andersson Hed.

FREDRIK ANDERSSON HED: 

”12 slag – nytt personligt rekord”

Snittscore hål 17: 3,64 på 14 försök.

Bästa resultat: Birdie.

Sämsta: 12 (fyra i vattnet + treputt).

”Jag vet att det bara är att sikta och träffa mitt på greenen. Det försökte jag också, men det hjälpte inte i den hårda vinden. Den första järnsexan var egentligen ett bra slag som landade på green men tyvärr rullade bollen ner i vattnet. Mitt tredjeslag med järnåtta från dropprutan var inget vidare, bollen bara steg i vinden. När den hamnade i vattnet blev resten en rejäl mental prövning. Det fanns inget som kunde avleda publikens uppmärksamhet, den enda de kunde titta på var mig. Efter ett par bollar i vattnet blev inte den pressen lättare. Tredje och fjärde försöket minns jag inte alls, bara att de hamnade i vattnet. Vid något tillfälle hann jag faktiskt fundera över hur många bollar jag hade kvar i bagen, jag hade ju redan skickat en boll i vattnet på nian, kastat en trasig boll i dammen på tian och slagit ner två i vattnet på 13… När jag till slut lyckades pricka greenen, det var väl på femte försöket med en järnsju från 105 meter, så kände jag bara en enormt stor lättnad. Det blev en high-five med caddien och stående ovationer från hela publiken. Jag puttade i för 12 slag och var glad att det hela var över, nytt personligt rekord för mig.”

Scroll to Top