INTERVJUN PUBLICERADES URSPRUNGLIGEN I SVENSK GOLF NUMMER 5 2017.
Inte nog med att hon är den första kvinnliga ordföranden, hon är dessutom den hittills yngsta med sina 38 år.
Bara en kan vara nummer ett, hur känns det att vara första kvinna på posten?
– Jag är väldigt stolt och ödmjuk inför uppgiften, och det känns naturligtvis väldigt roligt att ha hela Golfsverige bakom mig.
Hur viktigt är det för golfen att få en kvinnlig ordförande?
– Det var ju på tiden! Men visst är det en stor symbolfråga och jag hoppas att det kan inspirera fler kvinnor att både börja spela golf och att ta sig an ledande poster, både jobb och uppdrag.
Varför tror du andelen kvinnor som spelar golf är så låg?
(28 % av medlemmarna är kvinnor enligt 2016 års siffror. Reds anm.)
– Det kan till exempel vara att man tycker det tar för lång tid att spela golf och hellre tar en timme på gymmet. Men golfen har blivit bättre på att möta olika typer av golfspelare. Man kan idag spela nio eller tolv hål, det finns en lång rad olika typer av medlemskap, billigare greenfeemedlemskap för den som bara hinner två–tre rundor på en säsong, och så vidare. På det viset lämnar inte dessa golfare klubben, som de kanske gjorde förr.
Vad ligger högst på din att-göra-lista?
– Att jobba bort fördomarna kring golfen. Det finns fortfarande myter om att golfen är gubbig, exkluderande och dyr. Men jag upplever det tvärtom. Golfen är i högsta grad inkluderande. Alla kan spela, gammal och ung, nybörjare och erfaren och tack vare handicapsystemet kan alla tävla mot varandra. Man kan sluta, och komma tillbaka senare när det passar bättre i livet. Jag tror inte att fotbollsspelare i samma utsträckning kommer tillbaka till sporten som 65-åringar.
Hur ska ni bli av med dessa myter?
– Det är bara att fortsätta jobba. Och här passar Golfens dag väldigt bra in. Då har vi chansen att visa upp golfen för den som kanske inte annars brukar komma till banan.
Du började spela golf som vuxen och har 4,5 i handicap. Hur blev du så bra på bara 10 år?
– Jag har spelat både fotboll och tennis och har bollkänsla, och dessutom är jag envis. Men nu kan jag inte komma lägre, eftersom jag inte tänker tävla.
Varför inte?
– Jag har så dåliga tävlingsnerver, säger nyvalda ordföranden med ett skratt.
Varför når förbundet ingen framgång i friskvårdsfrågan?
– Det finns ju ingen som inte har förstått att golf är friskvård och hälsoeffekten är ju självklar för alla, men det kanske ligger närmare till hands att se över hela systemet. Idrott är ju samhällsnytta för alla, då är frågan om bidraget bara ska vara till för den som jobbar. Arbetslösa, sjuka och pensionärer borde väl omfattas, och i ett nytt system kommer golfen att vara en del. Frågan är bara hur systemet ska se ut.
Hur ser du på pay and play-banor? Är de ett hot mot förbundet?
– Nej, tvärtom! Det är en bra inkörsport till mer golfspel på en klubb. Det är ett jättebra sätt att ta med sig kompisarna ut på banan och förr eller senare kommer dessa spelare till klubbarna, tror jag.
Hur mycket tid har du att lägga på uppdraget?
– Att vara ordförande är ett strategiskt uppdrag. Jag ska lägga den tid som behövs och göra rätt saker. Men det operativa jobbet sköts ju på golfförbundets kansli där det jobbar många duktiga människor.
Vilket Golfsverige vill du lämna efter dig den dag du slutar som ordförande?
– Man kan ju hoppas att vi inte längre behöver ha en Vision 50/50, att jämställdhet är en självklarhet. På samma sätt kan man hoppas att golfen är en viktig spelare i samhället. Att man har förstått att golfen spelar en viktig roll för samhällshälsan, ekonomin och miljön. Jag hoppas att varken Vision 50/50 eller Samhällsnyttan behövs som riktade satsningar.
Hur många år behöver du sitta för att uppnå det?
– Jag sitter så länge som det krävs, säger hon med ett skratt.
