”Det kan bli löjligt svårt”

Sophie Gustafson hade precis missat anslutningsflyget hem till Florida när hon ramlade i rulltrappan på Dulles-flygplatsen i Washington, för drygt en vecka sen. Knäet svullnade upp, det gjorde rejält ont och hon kunde knappt gå.

Så i stället för att träna blev det pyssel hemma i nya lägenheten i Orlando under förra veckan – den enda lediga veckan mellan årets andra och årets tredje major: LPGA Championship respektive US Women’s Open. Smärtan gav som tur var med sig ju längre veckan led, och på tisdagen är det nu dags för första inspelsvarvet inför torsdagens majorstart.

Trivs inte
Sophie Gustafson gör i år sin 12:e raka start i den största dammajorn på amerikansk mark. Men att säga att det här är hon trivs som bäst vore att ljuga riktigt ordentligt. Gustafson har aldrig fått till det i tävlingen, och tre missade kvalgränser står uppradade som meriter för de senaste tre upplagorna.

Undantaget från den dystra resultatäsningen kom 2006 då spelplatsen hette Newport Country Club. Men det var enligt henne inte en traditionell USGA-uppsatt US Open-bana. Då var det mer linkskänsla över banan vilket passar henne mycket bättre.

I LPGA Championship blev det en 25:e plats för Kungsbackaspelaren, och här var det problem från tee som saboterade möjligheterna för en bättre placering. Men tidigare i år blev det en tiondeplats i årets första major; Kraft Nabisco Championship.

Nu tror Gustafson att hon kommit underfund med driverproblematiken – ”det är för invecklat att förklara, men det har med tempot att göra” – och det kan behövas just den här veckan. För första gången på 15 år är damerna nu tillbaka på Oakmont Country Club, som inför herrarnas motsvarighet 2007 beskrevs som ett riktigt monster. Angel Cabrera vann då på +5, och det finns ingen anledning att vänta sig ett snällt mottagande för damerna heller, gissar Gustafson.

– Jag har inte spelat banan än, men den ska ju vara bland de svåraste i hela USA, säger Gustafson till Svensk Golf.

– US Open-banorna är alltid väldigt svåra, men ibland blir det nästan löjligt svårt. Jag tycker US Open-banorna ger för mycket belöning för den som slår rakt. Hamnar man lite off finns ofta inga andra alternativ än att hacka ut sig på fairway igen.

Rankar British högre
Hon gillar att det blir tuffare banor för LPGA-spelarna, men önskar att arrangörerna kom på någonting mer än att bara släppa upp ruffen. Att göra greenerna hårdare och snabbare så spelarna måste slå bättre järnslag är en annan variant, tycker hon.  Att ha så svåra ruffar att du inte kan träffa greenen från 120 meter är inte rimligt, tycker hon.

När hon rankar majortävlingarna hamnar British Open en aning högre upp på listan än veckans amerikanska motsvarighet.

– I British Open kan man alltid spela sig fram till en utväg, om man har tillräckligt många slag i bagen. Men i US Open har du bara ett läge att rädda dig: hacka ut dig 30 meter ur ruffen. Det finns en anledning till att Seve har vunnit British Open men aldrig US Open…