G som i gemenskap

Den smala asfalterade vägen sluttar och slingrar sig fram mellan två kullar, borta i horisonten breder ett sund ut sig. Med den här storslagna entrén hälsas golfarna välkomna till Rya GK i Helsingborgs södra utkanter.

Det är en torsdag i säsongens slutskede men någon har glömt att berätta för vädret att det egentligen borde vara höst, kylslaget och ruggigt. Temperaturen är riktigt behaglig, solen värmande och en himmel som präglas mer av ljusblått än gråa moln. Lunchrusningen pågår, de flesta matgästerna väljer stekt rimmat fläsk med raggmunk, löksås och rårörda lingon i en restaurang som erbjuder havsutsikt från nästan alla bord.

Det råder samma högtryck ute på den åttiåriga seasidebanan. Från det härliga korthålet ner mot havet och som har nummer 16 och ligger alldeles intill klubbhuset hörs högljudda och glada röster. På härligt klingande dalmål. Det vackra vattnet skulle kunna vara Siljan. Men är Öresund.

Leksands Golfklubb har checkat in på sin årliga Skånetour. Deltagarna är långt hemifrån men reseledaren och pron Per Jönsson stortrivs eftersom han har sitt ursprung i närheten. Det är tack vare honom som klubben två gånger om året åker på turné till landets sydligaste landskap. G som i golf. G som i glädje. G som i gemenskap. Det är vad resorna handlar om.

Joakim Östlund bär en Philadelphia Flyers-keps. Kjell Mattsson tycker nog att det borde vara en Leksands IF-keps istället. Foto: Mickael Tannus

LEKSANDS GK BILDADES 1984 och när den förste instruktören Anders Israelsson tackade för sig efter tre säsonger blickade klubben utanför distriktet i sin jakt på en ersättare. På Barsebäck tjänstgjorde en assistent vid namn Per Jönsson, bördig från Borstahusen i Landskrona. Han fick ett samtal från riktnumret 0247 och en förfrågan om han kunde tänka sig en flytt till Dalarna. Han pratade med frun Petra och tackade sedan ja. Familjen Jönsson började arbeta på Leksands GK sista mars 1987. De är fortfarande kvar.

Pron Per Jönsson är researrangör. Foto: Mickael Tannus

Per tar en tugga av Ryas raggmunk, blickar ut över sundet och säger:

– Det viktigaste är att en sådan här vecka inte kostar en förmögenhet så att folk har råd att följa med. I de 3 600 kronorna deltagarna betalar ingår fem greenfee på fyra olika banor, boendet och prisbordet. På den här resan har vi golfare i åldrarna 18 till 76 år.

Vad tror du Skånetouren betyder för klubbkänslan?

– Jag tycker att klubbarna tar för lite hand om sina medlemmar, de skickar ut ett inbetalningskort kring jul och nästa gång de hör av sig är ett år senare när det är dags att förnya medlemskapet. Däremellan gör många klubbar alldeles för lite och därför ville jag hitta på olika aktiviteter. Det här är 21:a året vi gör höstresan men resorna på våren har vi arrangerat i 23 år.

NÄR DEN HÄR UPPLAGAN planerades fick Per Jönsson bekymmer. Han bor och arbetar på en ort där ishallen ligger granne med kyrkan, ishockeyn är religion och Leksands IF:s stjärnor dyrkas som gudar. Därför är det fullt förståeligt när Skånetourens deltagare – gammal som ung, kvinna som man – inför avresan bombarderar pron med frågan:

“Hur gör vi på torsdagen?”

“Men då är vi ju på Rya, det står ju i programmet – vad är problemet?”

“Det är ju seriepremiär den kvällen!”

Prisutdelningen efter varje rond i den här femdagarstävlingen förläggs alltid på Landskrona GK där hela sällskapet också är inackorderat i den intilliggande campingbyn. Per Jönsson delar traditionsenligt ut pokalerna prick klockan sju på kvällen. Ceremonin är obligatorisk och den som inte närvarar inleder nästa runda med två slags plikt.

Regeln har införts för att understryka att dagen inte är till ända förrän prisutdelningen är över och att alla ska vara med och gratulera de som har spelat bra, samtidigt som det är ett skönt sätt att umgås under avslappnade former. Spelarna har accepterat konceptet och Per Jönsson har aldrig behövt effektuera pliktslagen.

Nu till deltagarnas dilemma. Klockan 19.00 inleder Leksands IF en ny säsong och nedsläppet krockar med pokalutdelningen. Redan en månad tidigare krävde en majoritet att Per Jönsson skulle ta reda på vilken skånsk sportbar som visar matchen. Sökandet slutar i Landskrona GK:s konferensrum. Via en dator med tillräcklig uppkoppling kan sändningen streamas ut i salongen. Och prisutdelningen flyttas för första gången i historien fram en timme.

 

I SOLSKENET PÅ EN TRÄBÄNK intill 18:e hålet på Rya sitter tre herrar och summerar dagens insats: Ulf Rosenlund, Kjell Hammarström och Anders Frödin. Ulf är Skånetourens allra äldste och har fyllt 76. Den före detta ordföranden i Leksands GK är med för 15:e gången och uppskattar den trevliga gemenskapen och det sociala livet i stugorna. Kjell bor i Falun.

– Jag är medlem i Dalsjö och alltså bara kund hos Per. Första året sa jag och Janne, han som står där borta med de rosa byxorna, att nu jäklar ska vi fokusera på golfen och gå ut och träna så fort vi kommer tillbaka till campen efter ronden. Men vi har inte varit ute en enda gång, för när man kommer hem är man så himla trött och vid halv nio är det gamnacke…

Inga sena nätter?

– Nej. Kanske en öl och lite tv-tittande men sedan är det gonatt. Halv tio är det släckt i varenda stuga, annars orkar man inte med att gå upp klockan sex på morgonen för att köra i väg och tävla.

Vad är det med den här resan som attraherar dig?

– Att komma ner hit på hösten lever man för hela sommaren och det är tionde gången som jag är med. Det är ett härligt gäng och vi har det helt underbart. Den här resan är viktigare än älgjakten.

Anders bor i Vallentuna norr om Stockholm och är medlem i Huvudstadens GK. Ändå följer han gärna med Leksands Jönssonliga till Skåne.

– Min anknytning är… min granne där hemma som är medlem i Mora GK. Han har varit och gästat Leksands bana ett par gånger och kommit i kontakt med några av deltagarna. Vi får spela fantastiska banor under resan och visst är det en härlig spridning. Här vid bordet har du en stockholmare, en falubo som är medlem i en annan dalaklubb och så en 76-årig gammal ordförande – trots det är den här resan helig för oss alla tre.

Bengt Rutgersson, Kjell Mattsson och Per-Johan Alzén blickar mot de eftertraktade pokalerna. Foto: Mickael Tannus 

PER JÖNSSON ROPAR UPP namnen på de tre främsta i varje klass och vederbörande får komma fram och ta emot varsin pokal, som inhandlats i en lågprisaffär. Stora leverantörer har varit villiga att skänka dyra prylar till prisbordet men erbjudandena har avböjts, vänligt men bestämt.

– Hur vi lyckas locka deltagare utan fina priser? Jag har tänkt på det många gånger och jag tror att det handlar om äran. Vårt koncept har varit så bra att äran överväger ett fint prisbord. Jag har stått uppe på podiet och räckt över pokaler till golfare, som i det civila suttit på höga positioner i samhället, men som gråtit efter att ha fått en pokal som kostar 49 kronor, säger Per Jönsson.

Liv Hedberg lämnar green med bestämda steg. Foto: Mickael Tannus

Det är nu bara en dryg halvtimme kvar till kvällens stora begivenhet som utspelas på en nyspolad rink. En av dem som denna afton föräras med en buckla är Lars Hedberg som har sällskap av hustrun Liv. Hon summerar upplevelsen så här:

– Jag har varit med på Skånetouren i tio år – min man Lasse ännu längre. Vi har fantastiskt roligt och det här är en vecka som man aldrig vill vara utan. Det kommer många deltagare som inte är medlemmar i Leksands GK och vi får en chans att träff a nya människor och umgås med gamla vänner. Per är så underbar, han förtjänar Nobelpriset i tålamod. Både när det gäller som pro på klubben och som reseledare här.

Maken Lars Hedberg tittar på sin blänkande trofé och tillägger:

– Nu är det bara en sak som fattas, att Leksand vinner ikväll. Det är väl det enda som Per inte kan påverka.

Prisceremonin är obligatorisk och här är strålkastarljuset på Johan Robinsson och Erik Robinsson. Foto: Michael Tannus

---

Text: CM Hellsten • 2015-05-12
Spela • Nyheter