Fredrik Jacobson slår ut på Vale do Lobos spektakulära 16:e hål. Algarve är ett populärt stopp för touren. Foto: Getty Images

Leva

Tourproffsens favoritkust

European Tour stannar till i Algarve en gång varje säsong och genom åren har en mängd stortävlingar spelats här. Vi har besökt tre av ET-banorna längs den vackra kustremsan.

Text: CM Hellsten • 2010-06-07 Uppdaterad 2010-06-07

Resmål: Algarve

Valuta: Euro.
Tidsskillnad: En timme efter svensk tid.
Golfsäsong: Året runt.

Golfen

VALE DO LOBO GC
Antal hål
: 18+18.
Greenfee: 155 euro på Ocean Course och 165 euro på Royal Course.
Kommentar: Två banor där ett enda hål stjäl den mesta uppmärksamheten, 16:e på Royal Course, men det finns flera bra golfhål. På Ocean Course är det inte lika mycket bebyggelse och du spelar ända ner till stranden.
Hemsida: www.valedolobo.com

OCEÂNICO VICTORIA
Antal hål
: 18.
Greenfee: 110–130 euro beroende på säsong.
Kommentar: Oceânico Golf är ett imperium som kontrollerar fem banor i Vilamoura: Old Course, Millennium, Laguna, Pinhal och så Victoria. Här brukar ronderna avgöras vid Arnold Palmers Corner.
Hemsida: www.oceanicogroup.com

LE MERIDIEN PENINA GOLF & RESORT
Antal hål
: 18+9+9.
Greenfee: 120 euro för mästerskapsbanan. Hotellgäster har rabatterat pris.
Kommentar: Penina var den allra första banan som byggdes i Algarve och anläggningen har rustats upp. Fyra av de fem par femmorna finns på sista nio som är en riktigt bra avslutning.
Hemsida: www.starwoodhotels.com

MER GOLF
QUINTA DO LAGO
Antal hål
: 18+18+18.
Hemsida: www.quintadolagogolf.com

VILA SOL
Antal hål
: 27.
Hemsida: www.vilasol.pt

Boendet

LE MERIDIEN PENINA GOLF & RESORT
Pris
: Från 2 400 kr.
Kommentar: Priset är per rum och natt. Femstjärnigt lyxhotell med en European Tour-bana alldeles utanför entrén. Erbjuder flera olika golfpaket.
Hemsida: www.starwoodhotels.com

DOM PEDRO GOLF HOTEL
Pris
: Från 610 kr.
Kommentar: Nära stranden, marinan och kasinot i Vilamoura och en kort bilfärd från golfbanorna.
Hemsida: www.dompedro.com

Vågorna dundrar in mot stranden med våldsam kraft, svallet sveper över den mjuka, fina sandstranden innan vattnet vänder tillbaka för att möta nästa våg som är ännu större. Det är ett mäktigt skådespel som naturen visar upp.

Dramatiskt och vackert
Vi har klivit över avspärrningarna och trotsat varningsskylten som tydligt förklarar att det är förenat med livsfara att passera de vita out-of-bounds-repen. Det blåser friskt från Atlanten och vi kryper den sista biten fram till avgrunden och tittar ner, det är verkligen ett skrämmande stup – trettio meter rakt ner – men samtidigt vansinnigt vackert när vi ligger där med hakan ovanpå händerna och blickar ut över omgivningen med de brandröda karga klipporna, den dramatiska kustlinjen, den härligt ljusbruna beachen, det läckert azurblå havet och så vågorna som slår mot land.

Vi ska snart slå ut men i banguiden uppmanas faktiskt golfaren att ta en stund före utslaget och njuta av utsikten. Vi har gått i eftermiddagens allra sista boll, skymningen väntar inne vid klubbhuset och därför kan vi ligga kvar och insupa den underbara atmosfären en stund till.

Djupa raviner
Hål 16 på Vale do Lobos Royal Course är en av de vackraste platser där ett golfhål designats. När du sedan ska slå ut på detta par 3 (215 meter från vit, 190 från gul och 133 från röd) kan skönheten vara obarmhärtigt brutal. Rakt fram från tee finns tre stora, djupa raviner och när den fasta markytan väl tar vid igen så har arkitekten Sir Henry Cotton, lagt ut en förrädiskt stor bunker precis framför greenen. Längs hela vänstersidan finns alltså det enorma stupet.

Första slaget sticker i väg till vänster, vi ropar fore men det är meningslöst eftersom vinden slukar våra ord och ett tag är vi faktiskt oroliga att bollen ska träffa personen långt där nere som tar en kvällspromenad på stranden. Nästa försök når, som väl är, sitt mål – greenen.

Det var just på Vale do Lobo som Carl Pettersson vann sin första tävling på European Tour 2002 och året efter segrade Fredrik Jacobson på samma bana. En annan svensk som trivs förträffligt här är förre Ryder Cup-spelaren och ET-vinnaren Jarmo Sandelin. Han äger ett hus vid Vale do Lobo och är medlem i klubben:
– Det 16:e är mitt favorithål och det måste vara ett av de mest utmanande slagen i världen när det blåser motvind…

Populärt tourstop
1953 stannade European Tour till i Portugal för första gången och 20 år senare landade golfens stjärnor i Algarve. De har haft svårt att lämna den läckra kustremsan, vilket är lätt att förstå då banorna är alldeles utmärkta, klimatet behagligt och sedan tidigt 70-tal har regionen arrangerat 26 ET-events på sex anläggningar.

Le Meridien Penina Golf & Resort i staden Portimão var först ut 1973. Det här är Algarves allra första bana och den stod klar 1966. Uppdraget att designa anläggningen gick till den trefaldige British Open-vinnaren Sir Henry Cotton som länge bodde på hotellet och gav lektioner, hans svit går nu att hyra. Penina genomgick en totalrenovering under 1994 och 1995 och mäter i dag 6 237 meter från vit tee, 5 827 från gul och 5 140 från röd. Dessutom finns två niohålare – Resort Course (par 35) och Academy Course (par 30).

“Robban” förevigad i shopen
European Tour har varit här vid tio tillfällen, senast 2006 och två år tidigare avslutade Robert Karlsson Open de Portugal på Penina på ett lysande sätt med en 64-runda – tangerat banrekord. Katrineholmarens bedrift har förevigats på en plakett som hänger på väggen inne i shopen som ligger i hotellets bottenvåning.

Banan är flack, lätt att gå och hålen ramas in av mysiga trädridåer. Det unika med Penina är att fyra av de fem par 5-hålen lagts ut på vägen in och att sista nio både inleds och avslutas med par 5-par 5.

Däremellan kommer du till det 13:e hålet (165 meter från gul/148 från röd) som fanns med i Golf Magazines mäktiga bok “The 500 World’s Greatest Golf Holes” som kom ut i början av 2000-talet. Par trean har vatten längs hela högersidan och greenen vaktas av bunkrar både framför och bakom.

De första nio har par 35 medan avslutningen har 38.

Penina är en resortbana som helst bara skickar ut fyrbollar, så var beredd på att rundan kan ta tid. När vi hålat ut på femman (första nios enda par 5) står redan fyra (!) fyrbollar på nästa tee…

Portugals bidrag i Ryder Cup-kampen
Svenska röster hörs på verandan när vi käkar en pasta bolognese före rundan på Oceânico Victoria i Vilamoura, vi känner igen ansiktena från planet ner till Faro och herrarna summerar intrycken från banan som kan bli spelplats för Ryder Cup 2018. Det här är nämligen Portugals bidrag i kampen om att få arrangera den prestigefyllda lagmatchen.

Victoria invigdes 2005 och redan på hösten samma år spelades World Golf Championships – Algarve World Cup här och det svenska laget med Henrik Stenson och Niclas Fasth delade andraplatsen, två slag efter segrande Wales. Som ett minne från den veckan finns stjärnornas namnskyltar kvar på skåpen i omklädningsrummet och en stor WGC-statyett står uppställd bortanför 18:e green.

I anslutning till omklädningsrummet finns en liten lounge och uppe i taket, strax under de smala fönstren, hänger sköna porträtt från Arnold Palmers karriär. Oceânico Victoria är legendens senaste projekt på Algarvekusten och här spelades för fjärde säsongen i rad European Tour-tävlingen Portugal Masters i oktober.

Efter det tionde hålet kommer du in i The Victoria Corner som det står på scorekortet men som caddiemastern och alla andra vi pratar med kallar för Arnold Palmer Corner – hål 11, 12 och 13.

Ett par 3.

Ett par 4.

Ett par 5.

En och samma gigantiska damm, med mynningar, utgör det största hotet på samtliga hål. På elvan (par 4/329 meter från gul/273 från röd) är vattnet längs hela vänstersidan och fairway smalnar av ju närmare greenen man kommer. På det tolfte (par 5/482/379) vänder banan tillbaka och återigen finns den stora sjön längs vänsterkanten och dessutom korsar vattnet fairway längre fram i form av en liten vik och hindret måste alltså passeras två gånger – vid såväl utslag som inspel.

För att göra allt ännu svårare har Mr Palmer även lagt ut en stor bunker framför greenen.

– Omaha Beach, säger en brittisk herre i bollen framför oss och garvar när hustrun skickar sitt slag ner i sanden.

På det 13:e korthålet (155/113) är vattnet rakt framför greenen. Samtliga greenområden vid Arnolds hörna vaktas av ansenliga bunkersystem som har direktkontakt med dammen och som snarare ser ut som små läckra sandstränder. Tills det att bollen kraschlandar där…

Restaurangerna samlade i marinan
Mörkret har lagt sig och det som lyser upp kvällen är gatlyktorna och alla restauranger längs marinan i Vilamoura. Strandpromenaden fylls av människor som är på väg någonstans. Kanske till kasinot? Kanske till souvenirbutiken nere på hörnet? Affären som har en tydlig, på gränsen till skrikande, neonskylt med klara kulörer av grönt och rött och där det säljs Portugalstämplade plagg – allt från Ronaldos landslagströja till musmattor. Kanske är personerna på väg från sin båt? I den enorma hamnen ligger segelskutor, yachter och day cruisers tätt förtöjda.

Vi sitter på en av krogarna och väntar på att kyparen ska servera den lokala ölen, Super Bock, som vi beställt. Under tiden blickar vi ut över restaurangen — ser mest pastatallrikar och cheeseburgare — och funderar på vad som är landets nationalrätt. England har ju fish & chips, spanjorerna sin paella men vad är egentligen traditionell portugisisk husmanskost?

På bordet bredvid står ett speciellt köksredskap, gjort av koppar och format som två snäckskal, det ser spännande ut och vi är nyfikna på vad som finns på insidan av karotten.

Abel Pereira, en human resources-manager på besök från Lissabon, avnjuter måltiden tillsammans med sitt kvinnliga sällskap.

De ser belåtna ut.

Den portugisiske gentlemannen släpper besticken, tar upp den marinblå servetten och torkar sig lätt om munnen innan han vänder sig om mot oss och säger vänligt:

– Prova Cataplana, det är en fiskgryta med skaldjur och jättegott.

Ett gäng packade britter hörs ute på promenadstråket och förtar den trevliga stämningen, antagligen är de på väg till den engelska puben 19th Hole.

Tillbaka till Vale do Lobo. Nere på den vackra stranden står en ensam fiskare med tre spön i havet samtidigt, just när vi passerar rycker det i linan och han drar upp dagens första fångst. En bit bort, precis nedanför det 16:e hålet, ligger en herrelös hund och sover bland klipporna.

Jarmo Sandelin bor där
Golfklubben har ytterligare en bana – Ocean Course. Den, precis som Royal, byggdes 1968 och Sir Henry Cottons layout har uppdaterats av amerikanen som har ett av arkitektvärldens tuffaste namn – Rocky Rocquemore.

På kraftigt kuperade Royal Course gäller det att vara rak i spelet eftersom hålen kantas av hus, och missar du fairway är risken stor att bollen landar inne på någons tomt. På Ocean Course är det inte alls lika mycket bebyggelse men på det sjunde hålet kan du faktiskt slå in bollen i Jarmo Sandelins trädgård.

När Vale do Lobo stod som värd för European Tour spelades tävlingarna på en slinga som kombinerade 13 hål från Royal och fem från Ocean, bland annat avslutningshålet och kring den 18:e greenen precis vid klubbhuset finns läktaren fortfarande kvar. Kommer du vandrande uppför den branta fairwaybacken vid lunchtid kan det sitta en del åskådare på de färggranna plaststolarna.

Ocean Course spelas i en betydligt mer öppen terräng och även på den här slingan kommer golfaren i kontakt med Atlanten, dock på en helt annan nivå. Royal Course är 30 meter över havet medan du på Oceans seasidehål 11, 14 och 15 kan kliva rakt ut på beachen.

Det är faktiskt en lockande tanke…

Din superguide till Algarve

Text: CM Hellsten • 2010-06-07
LevaBanor & resorLe Meridien Penina Golf & ResortOceanico VictoriaPortugalVale do Lobo GCVeckoresa
Scroll to Top