Jonas Blixt är bedrövad. Han spelade för att vinna och misslyckades. Foto: Christer Höglund
Besviken Blixt blev tvåa
Blixt satsade allt på seger, slog bort chanserna på det 13:e och är djupt besviken efter söndagens finalrond.
Han kan nätt och jämnt hålla tårarna tillbaka. Hela den värmländska uppenbarelsen sjuder av besvikelse och han kan inte riktigt njuta av att han slutat tvåa och blev bäste svensk i Nordea Masters.
– Vem blir glad för en andraplats? frågar han retoriskt. Jag ville vinna. Varför ska jag ut och ställa mig i regn och kyla och träna och lägga ned mitt liv på det här om jag inte vill vinna? Det är helt meningslöst.
Hur länge dröjer det innan det släpper och du kan njuta av att du faktiskt blev tvåa?
– Det kan jag inte svara på riktigt. Det vet jag inte, säger han sorgset. Det kommer, det går över. Det är ju bara golf. Jag ska träffa alla mina kompisar, mamma och pappa och det ser jag verkligen fram emot.
Vi tar det från början.
Jonas Blixt började dagen fyra slag efter ledande Mikko Ilonen, hade sällskap ut på banan av Matteo Manassero och fick en bra start på första nio. Visserligen missade han några birdieputtar och fick ingen riktig fart, men på hål fyra och åtta lyckades han. Sedan kom det stora jublet. Blixt sänkte en milslång eagleputt mitt i koppen till publikens stora förtjusning. I det läget var Blixt 18 under par, och Ilonen två slag bättre.
Jonas Blixt var Ilonen hack i häl under dagen. Fram till det 13:e. Foto: Christer Höglund
Men efter bogey på elvan och birdie på tolvan kom det ödesdigra.
Han satte utslaget där han ville, och satsade allt på ett kort för att spela in på två och plocka viktiga slag i jakten på segern. Men bollen nådde inte fram, landade i vattnet och Blixt tvingades droppa. Fjärdeslaget landade vänster, parputten blev för kort och en tvåputt därifrån betydde dubbelbogey – och en mycket nedstämd värmlänning. Han hade inte smält fadäsen på det 13:e hålet på nästa tee, sköt utslaget i högerruffen, hamnade mask bakom träden och fick spela fram. Bogey och ytterligare ett tappat slag.
– Jag var ofokuserad på fjortonde, men sen var jag tvungen att ta tag i mig själv för att inte göra bort mig fullständigt. Jag ville ju bjuda dem som kommit hit på en show i alla fall, och gjorde lite birdies på slutet. Det var kul, fortsätter han.
Värmlänningen lyckades alldeles utmärkt med att skärpa till sig, han levererade tre raka birdies på 15, 16 och 17 och avslutade sedan med ett par inför de fullsatta läktarna.
Även om han direkt efter ronden sjuder av besvikelse är han ändå nöjd med hur han har spelat, att han ändå gav sig chansen att vara med och fajtas på finaldagen är ingenting man kan vara missnöjd med. Att han inte nådde ända fram gnager dock i honom. Det gnager djupt.
Vilket var det häftigaste ögonblicket där ute idag?
– Att göra eagle på nian var väldigt coolt, då var det många som skrek. Och att komma in på 18 var väldigt speciellt, med all publik runtomkring.
Nu ska Blixt ta en två veckor lång semester innan det är dags att åka hem till USA igen och gå tillbaka till det vanliga jobbet på PGA-touren. Då kanske han rentav kan glädjas åt veckans bedrift. Han inte bara klarade kvalgränsen för första gången, han blev bäste svensk och tvåa i tävlingen.
Text: Karin Klarström • 2013-06-02
Följa • Nyheter