Så lång är OS-banan

Golfens topparkitekter stod på kö för det prestigefyllda uppdraget.

Många trodde kanske att det gemensamma budet från tidernas kanske två största spelare, Jack Nicklaus och vår egen Annika Sörenstam, var det givna valet – men så blev inte fallet.

Istället var det amerikanen Gil Hanse, tillsammans med före detta LPGA-spelaren Amy Alcott, som vann kampen om att få designa den nya banan i Rio de Janeiro, där de första olympiska golfmedaljerna på 112 år ska delas ut.

Nu är de 18 hålen färdiga i Reserva de Marapendi i stadsdelen Barra da Tijuca, men vägen dit har varit både lång, svårforcerad och kantad av en infekterad diskussion om miljöbrott, mutor och otillåten exploatering. Så när de första tävlingsslagen slås i mitten av augusti så förväntas inga golfapplåder från lokalbefolkningen, oavsett hur vacker, modern eller utslagsgivande Gil Hanses layout än är.

Frågan är vad spelarna kommer att tycka.

Ingen har svaret idag, eftersom banan ännu inte har testats i skarpt läge. Planerna på en halvofficiell invigningstävling med ett gäng utvalda proffs i mars ställdes in och med tanke på det tighta spelschemat har i stort sett inga proffs bemödat sig om att göra resan till Brasilien för att se banan.

 

Det har däremot Sveriges förbundskapten Katarina Vangdal gjort – och hon vet vad som väntar.

– Mitt intryck av banan och dess skick är mycket positivt. Den blir en tuff utmaning för samtliga spelare. Banan är av typisk linkskaraktär med avrinningsytor, undulerade fairways och greener. Den kommer att gynna spelare som har ett stabilt och bra järnspel och det tycker jag gynnar både Anna Nordqvist och Henrik Stenson. Vinden kommer att vara en faktor i augusti då OS spelas så den som vill förbereda sig väl inför OS bör uppsöka linksbanor och träna i vind, säger hon.

Hur tycker du att den har hunnit sätta sig?

– Jag var överraskad att den hade hunnit komma i så fint skick på så kort tid. Den har dock varit väldigt mjuk, vilket är lite ovanligt på den här typen av golfbana. Men de senaste rapporterna är att den har blivit betydligt hårdare mot slutet, säger Vangdal.

Eftersom det vanligtvis brukar blåsa ganska kraftigt i området så är Vangdal övertygad om att detta kommer att påverka uppsättningen av banan.

– De kommer förmodligen inte våga ha så snabba greener, utan jag skulle nog snarare beskriva det som att det blir ganska trögt. Intressant att se hur spelarna hanterar det.

 

När man granskar scorekort och banguide är det den intressanta rytmen som sticker ut mest. Hanse bekräftar att det finns en tydlig plan bakom hur han har komponerat den olympiska banan.

– Vi har medvetet skapat en sträckning där hålen 11 till 14 är riktigt tuffa, medan 15–18 ger utrymme för stora eagle- och birdiemöjligheter. Om människor som aldrig har sett golf bara ser en tuff kamp, utan spänning mot slutet så kommer de bara att stänga av tv:n och konstatera att ‘det där var golf’. Nu har vi försökt sätta scenen för mycket dramatik och en tävling där pendeln slår fram och tillbaka, säger Gil Hanse.

Planen är att banan ska spelas på ett likartat sätt som Pinehurst nummer 2 gjorde när både herrar och damer spelade US Open där 2014, så att båda könen skulle ha likartade inspel med samma typ av klubbor mot greenerna.

Den gången restes stora frågetecken för hur banan skulle klara det tuffa slitaget med två stora tävlingar efter varandra. Risken är dock betydligt mindre i Rio de Janeiro, eftersom startfälten bara innehåller 60 spelare i respektive klass.

---

Text: • 2016-07-19
Blogg • Olympiska spelen • Tournytt