ZACHRISSON: Konsten att kunna säga tack

Efter prisutdelningen är det brukligt att segraren tackar arrangören och klubben för spelet. För många kan detta kännas obekvämt eller rentav skrämmande. I början av karriären tvekade Annika Sörenstam inför de sista hålen. Hon ville egentligen missa avsiktligt, bara för att slippa talet. Med tiden fick hon emellertid så mycken träning i att tacka, att hon kom över sin rädsla.

Å andra sidan fanns de, som tyvärr vann, för de slutade aldrig att prata.
Hur gör man?
De bästa talen är de med en bra inledning och lika bra avslutning, utan att dessa två begrepp hamnar för långt ifrån varandra. Du tackar klubben, sponsorn, dina spelkamrater och nämner banpersonalen för deras fina insatser.

“Handen darrar när du skriver under scorekortet och du tycker dig höra en änglakör som sjunger Waterloo”

Blygsamt kan du tacka försynen – nämn inte Gud, för Gud finns för oss alla och varför skulle han gynna just dig?
Många vill berätta om det egna spelet, det som givit segern. Jag avråder. Ingenting kan vara mer ointressant för alla omkring dig, som inte vunnit, än att höra hur du sänkte ett bunkerslag, eller chippade i hål på det trettonde för eagle.

När någon vunnit The Open ­Championship är det vanligt att denne särskilt nämner en tränare, en ledare, pappa eller mamma, hustrun samt i första hand caddien.

Listan kan bli lång och det är givet att alla som spelar golf i världen har fått hjälp. Jag känner till ett fall, när en medtävlande korrigerat en spelare på övningsgreenen alldeles innan denne skulle vandra upp till första utslaget. (Han hade bara flyttat höger tumme någon centimeter åt vänster utmed skaftet och med denna enkla åtbörd kom en ny känsla samt självförtroendet.)

Var dig själv. Detta råd skriver jag med tvekan, för hur är vi oss själva om vi just vunnit Kräftgolfen, Ostgolfen eller Septemberpokalen för första gången? Vi är euforiska och vandrar på moln. Handen darrar när du skriver under scorekortet och du tycker dig höra en änglakör som sjunger Waterloo.

Under sådana stunder är det lätt att förlora omdömet. Du vill gråta, skratta och dela med dig av dina känslor.

Tänk dig för och lycka till.

PS. Jag skriver detta för jag har nyligen fått en fin utmärkelse och därför säger jag tack, av hela mitt hjärta.

---

Text: Göran Zachrisson • 2018-06-01
Artiklar • Göran Zachrisson • Krönika