ÅBERG: ”Jag är fortfarande ganska ny på jobbet”

Den 3 september hyllades Ludvig Åberg med röd kavaj och sin första, största segerpokal på DP World Tour.
Han fick ett samtal av Luke Donald, Europas kapten i Ryder Cup: ”Då får en plats i Ryder Cup”.
Den 29 september står han på första tee inför ett europeiskt folkhav på Marco Simone Golf & Country Club i Rom.
– Jag har aldrig varit i Rom tidigare, säger han till Svensk Golf.
– Jag har aldrig varit i Italien, tillägger han.

Han kommer att spela sitt första Ryder Cup – detta före han spelar sin första major.
För tre månader sedan var Ludvig Åberg världens bästa amatör. Idag är han supersvensken som i rekordsnabb hastighet tagit sin plats i golfens största sammanhang.
– Ryder Cup kommer att bli något väldigt coolt och en upplevelse jag kommer att titta tillbaka på under en lång tid. Jag kommer att göra det med en väldig glädje och stolthet, att representera Europa och även Sverige och min familj i ett Ryder Cup. Oavsett vad som händer kommer ingen att kunna ta det ifrån mig.

En vecka har gått sedan Åberg var ”King of the Mountain” och vann European Masters i Crans Montana i Schweiz.
Veckan har tillbringats i England.
Hans nästa väg leder till Rom.
– Idag (måndag) är hela laget på Marco Simone. Vi tränar, spelar ett inspelsvarv och käkar tillsammans på kvällen. Det känns som att vi kommer att ha nytta av den här dagen när vi ses här igen under Ryder Cup-veckan, berättar Ludvig.

Hur väl känner du just nu de andra i laget?
– Vi har träffats kort under de tävlingar jag hunnit spela, men inte så mycket mer. Jag och Nicolai Højgaard har setts lite oftare, även under juniortiden.

Vem spelar du helst med i Ryder Cup?
– Oavsett vem det blir så kommer vi att ha jättekul. Jag tror inte att jag är i en position att säga vem jag ska spela med…

Den här veckan spelar du PGA Championship – flaggskeppet på DP World Tour, en femte major för européerna.
– Ja, alla tolv i laget är med och vi åker tillbaka till London tillsammans. Det blir en slags start på hela Ryder Cup. Naturligtvis kommer det att bli mycket fokus och på oss tolv i Wentworth. Det blir väldigt kul att vara med om det, om den extra uppmärksamheten, att få uppleva det, att få träna på det och samtidigt försöka spela bra golf.

Oväntat blev det en lång tävlingsperiod i Europa?
– Ja, det var inte alls planerat. Jag hade tänkt mig att spela höstserien på PGA-touren. Men det är ju så att vara golfproffs. Man får vara beredd att ta sig hit och dit utan att kunna följa någon exakt plan.

Luke Donald, kaptenen, fick dig att ändra dina planer. När träffades ni första gången?
– Vi blev lottade att spela ihop i Detroit. Vi lärde känna varandra under de två rundor vi spelade ihop. Jag spelade också bra och låg trea efter de dagarna.

Efteråt erkände han att han blivit ”blown away” av ditt spel och din lugna, självsäkra attityd. När förstod du att det fanns en möjlighet att ta en plats i laget?
– Efter min sista tävling i USA i augusti frågade Luke om mitt schema framöver, om jag kunde tänka mig att spela två tävlingar i Europa innan Ryder Cup-uttagningen. Jag lyssnade och gjorde som han sa.

Ditt svar: 64, 67, 66, 64, 68, 66, 71, 66, det vill säga dina scorer i Tjeckien och Schweiz.
– Hela tävlingen på Crans-sur-Sierre var otrolig. Och jag sa det till min tränare: ”Det här vill jag vara med om igen och igen och igen.” Det är de sista nio hålen jag alltid kommer att minnas. Att jag kom ifatt, gjorde birdies på hålen 14 till 17, gick förbi och kunde vinna framför publiken på den 18:e greenen.
– Jag fick nypa mig i armen efteråt. Det var overkligt egentligen.
– Miljön var fantastisk där uppe bland bergen. Omgivningen var hur cool som helst. Att få vinna min första tävling på DP World Tour på just den anläggningen var liksom pricken över i:et. Dessutom hade jag en kul och avslappnad vecka med de andra svenskarna på touren.

Rory McIlory är en blivande lagkamrat som hyllat ditt spel: ”Ludvig har min favoritsving! Han är speciell, han är det verkligen, han slår bollen ofattbart bra, han har visat för många att han är redo för sin plats.”
– Det är ganska coolt att höra. Det är egentligen sjukt häftigt att få höra det. Det är också ett kvitto på att jag och mitt team gör ett bra jobb.

Hur fortsätter uppladdningen efter veckan på Wentworth?
– Jag åker till Spanien för att träna och spela och hänga med mina coacher och vänner. Kanske det blir någon dag också på Solheim Cup som ju spelas där nere. Min caddie Jack Clarke, som är sambo med Madelene Sagström, kommer förstås också att vara där. Jag känner ju också Linn och Maja väl efter gymnasieåren i Helsingborg.

Det lär också bli några samtal med Peter Hanson, coach och mentor.
– Ja, vi kommer att ses i Spanien. Jag har haft förmånen att ha fått lära känna honom ganska bra de senaste åren. Han har ju själv spelat två Ryder Cup. Det har varit coolt att fått höra de historier som han berättat. Han har erfarenhet och upplevt alla saker. Det vore dumt att inte dra nytta av allt det han har att lära.

Vad är ditt första minne av Ryder Cup?
– Medinah 2012 var den första jag verkligen såg. Vi satt i skolan och såg fredagens matcher. Hela söndagen såg jag singlarna. Från första slaget till det sista. Man vill ju knappast missa ett enda slag, liksom.
– Så länge jag kan minnas är den en tävling som jag drömt om att få spela. Jag ska försöka ha så roligt som möjligt och vinna så många poäng till Europa som möjligt. Efter matchen får vi sätta oss ned och utvärdera allting – jag kan gissa att det har hänt saker som vi kan lära oss något av.

Något enstaka Ryder Cup-händelse som etsat sig fast i minnet?
– Alex Noréns sista putt i Paris. Jag kommer ihåg hans blick, hur man kunde se i hans ögon hur glad och stolt han var. Jo, den sticker ut.

Hur förbereder du dig inför det speciella och alltid omtalade ögonblicket i Ryder Cup: det första slaget på första tee?
– Det kommer att vara mycket folk och mycket känslor. Det kommer definitivt att vara pirrigt och något jag inte varit med om tidigare. Förhoppningsvis kan jag omvandla det till något bra.

Matchspel och lagspel – hur ovant eller vant kommer det att kännas?
– Jag har fått möjligheten att spela de största amatörtävlingarna under flera somrar. Jag känner att jag spelat mycket foursome, bästboll och lagspel. Även under collegetiden i USA spelade jag alltid för mina lagkompisar. Det är från alla lagtävlingar jag fått mina bästa upplevelser.

Från proffsdebut till Ryder Cup på tre månader. Karriären har gått uppåt i rekordfart. Samtidigt har ett par misslyckanden givit lärdomar. Exempelvis missades kvalen till både US Open och The Open.
– Ja, det är som du säger, allt är inte klockrent hela tiden. Jag tycker att jag har hanterat det på ett bra sätt. I och med att jag fortfarande är ganska ny på jobbet försöker jag hela tiden att använda de erfarenheter jag får på ett positivt sätt. Oavsett vad som händer så kommer man aldrig att vara riktigt färdig i sitt lärande och i sin utveckling. Jag kommer att fortsätta ta upp saker som kan göra mig bättre.

Vad händer efter Ryder Cup?
– Bra fråga. Planen är att åka tillbaka till USA och spela höstens tävlingar på PGA-touren. Jag vill förbättra min kategori för att komma med till alla tävlingar nästa år.

En topp 50-placering på världsrankingen skulle betyda spel i samtliga majors 2024.
– Ja, det hade varit grymt.

Tourfinalen i Race to Dubai i november?
– Vi får se. Min prio och mitt mål är att spela i USA. Men som jag sa innan: som golfproffs får man vara beredd på snabba ändringar. Den här veckan var jag egentligen inte alls inställd på att spela PGA-mästerskapet på Wentworth, avslutar Ludvig Åberg.

Den här måndagen den 11 september spelar han inspelsvarv med det europeiska Ryder Cup-laget på Marco Simone i Rom.

Det trodde han inte för en tid sedan.

---

Text: Tomas Hagfeldt • 2023-09-11
Tournytt • Ludvig Åberg • Ryder Cup • Tournytt