The Masters – Final Round
Tiger: ”Det är overkligt”
AUGUSTA. Presskonferenssalen i mediecentret på Augusta National har aldrig varit så fullpackad förut. Precis alla ville höra vad Tiger Woods hade att säga. Här är ett utsnitt av segrarens svar.
Tiger, välkommen tillbaka. Eller, ska jag snarare säga, välkommen hem.
– Ja, det är overkligt just nu, för att vara ärlig. Hela den här tävlingen har betytt så mycket för mig genom åren. Att komma hit för första gången 1995 och spela som amatör, att vinna 1997 och sen fullborda det 22 år senare, att lyckas göra det igen och på det sättet som det hände idag. Det fanns så många olika scenarier som kunde ha utspelat sig på sista nio. Så många som hade en chans att vinna. Ledartavlan var fullständigt packad och alla spelade bra. Du kunde inte ha haft mer drama än vi hade där ute idag och nu vet jag varför jag håller på att tappa håret (skratt). Det här är en prövning.
Det här är helt klart en av dessa minnesvärda dagar i idrottshistorien när människor världen över kommer att säga “Var var du när Tiger vann sin femte gröna kavaj 2019”?
– Tja, jag vet var jag var någonstans (skratt). Jag hade en liten tre decimeter lång tap-in. Nej, men det har inte sjunkit in ännu. Det kommer att ta lite tid och jag kan inte vänta att få se hur det utspelade sig från ett TV-perspektiv, för jag vet bara att jag kämpade hårt för att komma ikapp Francesco idag och helt plötsligt hade ledartavlan snurrat och nu hade en hel drös chansen att vinna. Jag slog några av mina bästa slag på sista nio idag. Det kändes som att jag slog bollen hur rent som helst på vägen in, det var en skön känsla.
När du gick av 18:e green och såg din mamma och dina barn, tänkte du tillbaka på din pappa och din första seger här?
– Ja, absolut. Min pappa skulle inte ens varit här 1997. Han hade hjärtproblem och skulle inte flyga, men han flög ändå och kom hit. Han gav mig en puttlektion på onsdagskvällen och resten är historia. Min pappa är inte med oss längre men mamma är här, 22 år senare och att sen ha både Sam och Charlie här, de var på British Open förra sommaren när jag hade ledningen på sista nio och gjorde några misstag, vilket kostade mig chansen att vinna. Jag var inte beredd att låta dem uppleva det två gånger och för dem att få se vad det innebär att pappa vinner en major, jag hoppas att det är något de aldrig kommer att glömma.
“Comeback” är ett ord som vi alltid kommer att tänka på med den här segern. Beskriv det från ditt perspektiv. Och också allt tvivel, tvivlet på att du inte skulle kunna åstadkomma det här någonsin igen.
– Jag hade allvarliga tvivel efter vad som hände för ett par år sen. Jag kunde knappt gå. Jag kunde inte sitta. Kunde inte ligga ner. Jag kunde egentligen inte göra mycket alls. Som tur var genomförde jag min ryggoperation, vilket gav mig chansen till ett normalt liv. Men sen helt pl��tsligt insåg jag att jag faktiskt skulle kunna svinga en klubba igen. Jag kände att om jag på något sätt kunde pussla ihop det här så hade jag fortfarande händerna för att göra det. Kroppen är inte densamma som den var för en massa år sedan, men jag har fortfarande bra händer.
Om man tittar på det så har mina 14 majorsegrar (hittills) alltid varit efter att jag haft ledningen eller delat ledningen (efter 54 hål). Att ha möjligheten att komma bakifrån på det här viset, det är förmodligen en av de största segrar jag vunnit på grund av det.
Du har inte varit i ledningen på en söndag (i Masters) sedan 2005. När du var i den positionen idag, var det som att kliva upp på cykeln igen, som att du aldrig hade klivit av den, eller var det annorlunda. Hur bekväm var du?
– Det kändes inte obekant eftersom jag hade ledningen i The Open, vilket bara var två majors bakåt. Det hade varit annorlunda om jag inte varit i ledningen överhuvudtaget sedan 2005 och fram till nu, men så sent som i juli förra året var jag i den positionen. Jag fortsatte bara säga till mig själv att du har varit här och det var inte så länge sen. Fortsätt bara att spela ditt spel, kör på och gör alla små detaljer ordentligt. Missa bollen på rätt ställen, var bestämd i hur jag vill forma slagen och det var jag.
Tror du att Jack (Nicklaus) borde vara orolig när det gäller majorrekordet med 18 segrar nu?
– Tja, jag vet inte om han är orolig eller inte. Jag är säker på att han är hemma i West Palm och chillar och följer det här på teve.
Text: Svensk Golf • 2019-04-14
Tournytt • Tiger Woods • Tournytt • US Masters