Våren har kommit i södra Sverige men vad som vilar under snö- och istäcken oroar. Genrebild: Getty Images

Golfsverige

Risk för vinterskador när Golfsverige vaknar

Skiftande temperaturer i vinter har gjort att många banor i vårt avlånga land kämpat med istäckta greener.

Text: Olof Åsgård • 2022-03-16 Uppdaterad 2022-03-16

Golfbanorna i Sverige väcks nu sakta till liv igen. Våren är på intågande men jämfört med förra året dröjer den. Sena öppningar ger sämre förutsättningar för att få ihop budgeten för anläggningar och klubbar. Lägg sedan till skenande bränsle- och elpriser. Vintern har varit ogynnsam för många golfbanor och det är först när sista snön, och på många håll is, smälter bort som bancheferna vet hur vintern tagit hand om gräset – men redan nu finns farhågor att det kommer vara mycket vinterskador. 

Så här rapporterar Svenska Golfförbundets bankonsulenter från sina distrikt (hela rapporterna hittar du på golf.se).

Henrik Norén, Gästrikland, Stockholm, Uppland: 

– Förra våren hade många skador av svampen snömögel. Dessa svampskador tog lång tid att läka, då våren 2021 var kall. Denna vinter har varit kritisk eftersom vädret och temperaturen varit mycket skiftande. Nederbörden har växlat mellan snö och regn, däremellan har vi haft hårda vindar. Isbildningen började tidigt i januari. Marken har, trots många plusgrader i luften, ändå varit tjälad största delen av vintern så här långt. Generellt verkar det som att alla banor har is i varierade mängder på sina greener. Det är stor skillnad mellan greener på samma bana. Greener med bra ytavrinning och god tillgång på sol och vind har mycket mindre is än greener som är instängda eller har dålig ytavrinning.

Stefan Nilson, Bohuslän, Halland och Göteborg: 

– Hösten och vintern har bjudit på ett varierande väder. Vi har upplevt dagar med plusgrader och dagar med minusgrader. Tyvärr har vi även fått uppleva en period med snö på otjälad mark. Det är negativt för gräset, då det bidrar till en mycket gynnsam miljö för skadesvampar. Snömögelangrepp i olika omfattning har uppkommit på spelytor längs hela västkusten. Riskerna för snömögelsvamp ökar när gräset är stressat, har låg eller ingen tillväxt. Ibland uppstår en miljö med goda växtbetingelser för skadesvampar som är svår att hantera och påverka, vilket kan leda till betydande skador på golfbanans spelytor.

Mikael ”Bobban” Frisk, Gotland, Småland, Värmland och Örebro: 

– Stora problem med isbildning i stora delar av Värmland och Örebro, något jag både sett med egna ögon och fått rapporterat in till mig. Där har många klubbar besvärande isbildning som legat sedan i månadsskiftet december–januari. Vi vet genom massor av forskning både inom och utanför landets gränser att gräs ofta klarar att överleva under ett tätt islager i mellan 30 och 60 dagar. Mycket beror på vilken gräsart man har och om plantorna fått härda in på hösten. Plantor som inte fått härda in ordentligt kan få skador redan efter tio dagar.

Fredrik Seeger, Blekinge och Skåne: 

– Läget i distrikten ser helt ok ut. Några har skador av snömögel som kom i samband med den tidiga snön i november. Någon har rapporterat om aktivt snömögel även i januari, men överlag ser det bra ut.

Peter Edman, Dalsland och Västergötland:

– Det varma och fuktiga höstvädret hade varit gynnsamt för snömögelangrepp. De flesta banor i mina distrikt har drabbats, men mestadels med begränsade skador. De sista dagarna i november blev det riktigt kallt. Kylan varade under några veckor och vi fick ner tjäle i greenerna innan nederbörd av snö. Efter den köldperioden har vädret varit i huvudsak milt, regnigt och blåsigt och golfbanornas gräsytor har varit fria från snö och is. Vi har haft tur i vårt område.

Carl-Johan Lönnberg, Dalarna, Södermanland, Västmanland och Östergötland: 

– Vädret har verkligen varit varierande denna vinter. På många håll var det riktigt kallt i november–december, men sedan har det kommit flera perioder med töväder, vilket inte har varit optimalt för gräset. På de anläggningar som inte har någon is på sina spelytor så är nog läget under kontroll. Värre är det för golfbanor som har isbildning. En hel del klubbar har rapporterat in att de har is på flertalet ställen på banan, särskilt på skuggiga områden (norrlägen). Det verkar som om det är ett ganska brett bälte från Mälardalen och västerut via Västerås, Örebro, Karlstad, Oslo som har bekymmer med isbildning.

Håkan Blusi, Hälsingland, Medelpad, Ångermanland, Jämtland-Härjedalen och Norr-Västerbotten: 

– Det började bra med snö på tjälad mark på de flesta banor i norr. Sedan kom det en mildare period som tyvärr gjorde att den förhatliga isen bildades under snön på många av våra banor. Om det inte kommer en varm period inom kort är detta inte ett bra utgångsläge för att gräset ska klara vintern på ett bra sätt. Högst troligt kommer det behövas massiva insatser till våren på många klubbar. Dessa insatser kostar klubbarna många sköna slantar, både i form av försenad öppning och återetablering av gräset.

Fem frågor till Håkan Blusi

Vad är en perfekt vinter för en golfbana?

– En perfekt vinter är en härdad planta på hösten, snö på tjälad mark som ligger stabilt under vintermånaderna, säger Håkan Blusi.

Vad är en katastrofal vinter? 

– När vädret varierar mellan kallt och varmt. Den snö som kommit tinar, men försvinner inte utan fryser till och byggs på till ett istäcke som kväver gräset. Det tar slut på syre och koldioxid bildas.

Vad är en vinterskada, finns det flera?

– Gräset som blivit skadat under vintern är en vinterskada. Vi pratar sedan om fysikaliska vinterskador som är: Frysskador, skador på cellerna i gräsplantan sker vid snabba temperaturväxlingar, hög vattenhalt i plantan. Reservnäringsutarmning, gräset andas under vintern (respiration) i långvarigt mörker ger skadad planta och kan bland annat leda till svamp. Torkskador(frystorka) är när det är större vattenförlust i plantan än tillförsel, sker på tjälad uttorkad mark där även vinden är en faktor. Svampskador (snömögel vanligast) klassas som biotiska skador.

Hur kan banorna förebygga att råka ut för vinterskador?

– Att vintertäcka sina greener med täta dukar är ett bra sätt att klara dessa skador, om banan ligger på en plats i landet där framförallt is är ett problem med jämna mellanrum.

Vissa skottar greenerna, andra väljer att inte göra det, några har inte råd eller tid att skotta vare sig de vill eller inte. Vad är generella rådet gällande snöskottning och ishackning?

– Generella rådet är det finns inget. Att skotta eller inte beror helt på vilken typ av vinter det är och vilken gräsart du har på dina greener. Krypven och svingel klarar längre tid under is än vitgröe eftersom de arterna kan lagra på sig ett större reservnäringsförråd beroende på annan genetiktyp och större rotsystem. Det gäller också att hålla koll på vilket väder det blir efter skottningen, kan vi bli av med smältvattnet eller fryser det igen?


Golfskolan – se våra instruktionsfilmer:



Text: Olof Åsgård • 2022-03-16
NyheterArtiklarbankonsulenternabanskötselGolfsverigeNyheter
Scroll to Top