Ullna G&CC. Här är stämningen på topp. Foto: Getty Images

Krönika

ÅSGÅRD: ”Klarblå himmel över Ullna i en grå tourvärld”

”Den här veckan skulle och kommer att handla om golfglädje”, skriver Olof Åsgård.

Text: Olof Åsgård • 2023-06-08 Uppdaterad 2023-06-08

ULLNA. Det är lätt att förstå Annika Sörenstams tyglade frustration. Hon visste att frågorna skulle komma och att hon återigen skulle behöva prata om en herrtour och inte bara om den mixade tävling hon är värdinna för. 
Förra året var hon i Halmstad och pratade om att det samma helg var premiär för en omdiskuterad utbrytartour för herrar.
Den svenska tävlingen vann den gången och Linn Grants historiska seger på Halmstad lyste klart mycket starkare än Charl Schwartzels i LIVs premiärtävling i London. 

Ett år senare sitter Sörenstam, numera ensam värdinna i Volvo Car Scandinavian Mixed, och behöver återigen svara efter bästa förmåga på frågor som egentligen inte rör henne. Som inte handlar om veckans mixade tävling. Som inte handlar om det fantastiska skick Ullna är i. Som inte handlar om spelet golf. 

När dessa ord skrivs har hon spelat 12 hål på första ronden och är två över par. Jag tror hon är glad ändå. Det är kul att spela golf. Det är roligt att vara hemma i Sverige igen. Oavsett så trivs hon innanför repen. Därinne är det hon, klubborna, bollen och golfbanan. Inga frågor.

Publikleden fylls på utanför repen. Solen skiner på en klarblå himmel. Skicket är fantastiskt. Sven Tumba hade varit stolt. Han hade säkert haft åsikter om turbulensen i tourvärlden. Göran Zachrisson likaså. Jag önskar att han satt hemma i radhuset i Djursholm och knåpade på en krönika som på ett unikt sätt kunde förklara för mig… och andra… vad vi ska tycka om allt som händer. Vem vi ska gilla. Vem vi ska ogilla.

Det enda jag vet är att allt är väldigt märkligt. Det senaste årets pajkastning fick en oväntad vändning i tisdags då ovänner blev bästa vänner.
Är det bra eller dåligt? Jag vet inte och har inte förmågan att Zachrissoniskt analysera fram ett svar.

I Ullna Indoor, golfhallen som tillfälligt byggts om till media- och volontärsbyggnad, är stämningen god. Funktionärerna pratar om vädret och den fantastiska banan. Allt som handlar om LIV, PGA Tour, DP World Tour, Norman, McIlroy, Mickelson verkar märkligt, komplicerat och inte värt att diskutera en dag som denna.
Någon ska hålla skylten för Eleanor Givens, Gabriella Cowley och Louis De Jager. Vilka de är spelar ingen roll. Att få komma ut och se duktiga golfspelare räcker utmärkt. Var de befinner sig på rankinglistorna är inte viktigt. Så länge de är bra på att slå en golfboll kommer dagen som skylthållare vara givande. 

Alex Norén berättade på sin presskonferens i tisdags att när han var junior spelade det ingen roll om det var världseliten som kom till Haninge, Österåker, Kungsängen eller Drottningholm. Så länge de som kom var bättre på golf än vad han och hans kompisar var, så åkte han till tävlingarna för att följa spelet. Att Sörenstam, Montgomerie eller Parnevik spelade var bara bonus.   

På en TV-skärm visas repriser från förra årets mixade tävling på Halmstad. En rörd Peter Hanson puttar i för sista gången i karriären. Nu är han mentor för Sveriges kanske hetaste herrspelare, Ludvig Åberg, som gör proffsdebut i Kanada den här veckan. Han är den förste att gå direkt ut på PGA Tour från den nya collegerankingen. Inför RBC Canadian Open hamnar den händelsen i skuggan. Fjolårets mästare Rory McIlroy behöver inte prata om golf eller hur han ska försöka försvara titeln. Han känner sig som ett ”offerlamm” och måste istället svara på frågor om vad som hänt och vad som kommer hända. Han verkade vara väl insatt i dessa frågor fram till i tisdags. Då visade det sig att han inte var det, och att de som bestämmer inte ens bemödade sig att berätta för sin inofficiella talesperson McIlroy. 

Den här veckan skulle handla om Åbergs första tävling som proffs. Om Noréns försök att hitta närspelet och bemästra greenområdena på Ullna som han kan utan och innan. Om Grants enorma självförtroende. Om Sörenstams glädje för golf och vilja att ge tillbaka. Om Ingrid Lindblad som är ny världsetta bland amatörer(!).

Nästa vecka har vi fem svenska herrspelare i U.S. Open. Två av dem spelar i Sverige den här veckan. De har tagit sig till majortävlingen på färska meriter eller imponerande spel i kvaltävlingar.
Den här veckan skulle och kommer att handla om golfglädje. När vinnaren, dam eller herr, lyfter pokalen på söndag, så har vi redan börjat glömma allt det märkliga. Vi kommer ha fantastiska inspel från lördagsronden i färskt minne. Vi kommer prata om spelaren som spurtade sista nio på fredagen och klarade kvalgränsen. Partystämningen vid Ullnasjön. Vi kommer vara stolta att Sverige genomfört en tävling med bravur och återigen visat att damer och herrar kan spela tillsammans.


Text: Olof Åsgård • 2023-06-08
KrönikaDP World TourKrönikaScandinavian MixedTournytt
Rulla till toppen