Vid det här laget har vi vant oss vid att inget är sig likt just det här året. Majorgolf på ett publiklöst Augusta National i november följt av ett förstås lika publikfritt US Women’s Open med slumrande brunfärgat Bermudaruffgräs en dryg vecka före julafton. A Lim Kim blev förmodligen den första majorsegraren som vunnit iförd munskydd, vilket blir en påtaglig påminnelse om den tuffa tid vi lever i.

Men när mycket av 2020 har tonsatts i moll är det trevligt att få nyttja den andra ändan av tonskalan när vi sätter punkt för och summera majoråret.

För den här upplagan av US Women’s Open förtjänar att bli väl ihågkommen med svenska ögon.

Visst, vi har varit bortskämda med hela fyra svenska segrar i det här mästerskapet genom åren. Men smaka på de här siffrorna:

Tio svenskor kom till start – flest någonsin.
Sju svenskor klarade kvalgränsen – flest någonsin (ihop med 1999 års upplaga).
Tre svenska amatörer topp-30 – första gången någonsin (Sverige har aldrig tidigare haft mer än en amatör som klarat kvalgränsen i samma tävling).

US Women’s Open är damgolfens mest prestigefyllda mästerskap. Den tuffaste tävlingen, i de tuffaste förhållandena (inte minst den här veckan när vädret pendlat från kortärmat till täckjacka) och med det starkaste startfältet.

Att tre svenska amatörer – Maja Stark, 21 år, Linn Grant, 21 år och Ingrid Lindblad, 20 år – placerar sig bland de 30 bästa är inget annat än förbannat imponerande. Styrkebesked som heter duga. Och då har jag inte ens berört 24-åriga Linnea Ströms delade 13:e plats, men vi återkommer dit.

När jag bläddrade igenom resultatlistorna tidigare ikväll stod det klart att Maja Starks 13:e plats med hästlängder är den bästa noteringen av en svensk amatör i US Women’s Open genom tiderna. När Annika Sörenstam debuterade 1992, som amatör, slutade hon delad 63:a. För två år sedan slutade Linn Grant delad 57:a.

En genuin eloge till den nyss fyllda 21-åringen från Abbekås GK, som dessutom kämpade med en krånglande driver hela veckan, för den bedriften. Hatten av även för Linn Grants och Ingrid Lindblads respektive prestationer.

Det lite märkliga när jag skriver dessa rader är ändå hur känslan nu direkt efteråt är att det fanns häng på ännu mer den här veckan.

Linn Grant spelade i stor stil in sig i ledarbollen på lördagen. Väl där gjorde hon det riktigt bra, bortsett från ett pullat inspel som tog en oturlig studs ner i vattnet och av bara farten följde en lätt duffad chip, nytt vattenbesök, pliktslag och en kvadruppelbogey i scorekortet.

Både Linn Grant och Ingrid Lindblad tappade också åtskilliga slag och placeringar under sista nio på finalronden. Det kommer säkert svida lite. Det ska det göra.

Det här är vinnarskallar. De kom hit med ambitionen att vara med och slåss i toppen och jag älskar hur de sticker ut hakan på det viset, för de både har spelet och resultaten att backa upp den typen av uttalanden.

För mig signalerar det inte naiv kaxighet utan tvärtom en självsäker tro på sin förmåga och en god insikt vad som krävs för att nå högt ställda mål som att i framtiden vinna majors, eller bli världsetta.

Som amatör belönas du inte med några prispengar, men jag vågar lova att den rikliga insättningen på Maja Starks, Linn Grants och Ingrid Lindblads erfarenhetskonto den här veckan är värd mer än de dollarbelopp deras placeringar gett om de vore proffs.

Jag rekommenderar igen att återbesöka det reportage från Svensk Golf nr 8/2017, som jag hänvisade till i min lördagskrönika, för att få en djupare inblick i den vinnarkultur som den här unga generationen svenska damgolfare (dit vi även kan räkna in Beatrice Wallin, Julia Engström, Frida Kinhult, Amanda Linnér och Sara Kjellker) byggt upp tillsammans med hjälp av bland andra landslagscoachen Fredrik Wetterstrand.

Låt oss dessutom addera Linnea Ströms starka insats, där hon sätter personbästa i majorsammanhang i sin US Women’s Open-debut, och väger in att hon faktiskt bara nyss fyllt 24 år så är det uppenbart att svensk damgolf har en väldigt spännande framtid.

---

Text: Oskar Åsgård • 2020-12-14
Krönika • Ingrid Lindblad • Linn Grant • Maja Stark • Tournytt • US Women's Open