Bilden av en rolig ledartavla, med tre oprövade svenskar i händelsernas centrum. Foto: Tobias Bergman

Följa

KRÖNIKA. “Det är framtiden som ringer”

Nån säger att samtalet kommer från en profilfattig turnering. Men det kan också vara framtiden som ringer. Så det är nog säkrast att vi plockar upp luren.

Text: Tobias Bergman • 2015-06-05 Uppdaterad 2015-06-05

Jag hör elaka röster på PGA National fundera över om de har blandat ihop Nordea Masters med den nationella touren med samma prefix och kommit fel.

Här och var andas besvikna suckar över att det inte finns någon Miguel Angel Jiménez att fästa blicken på i helgen och att Henrik Stenson sladdar lite för långt bak i fältet för att kännas som en relevant faktor.

Och mäter vi stjärnglansen på den ledartavla som just nu rullar på en monitor här inne i presstältet så är vi snabbt klara, eftersom det sammanlagda antalet vunna ET-titlar på topp 20 rejält understiger de som Jiménez har vunnit på egen hand (14-21).

Så.

Vad i hela världen är det egentligen som pågår här på PGA Nationals Lakes Course och går det över huvud taget att nämna en enda anledning varför ni skulle bemöda er med att komma hit för att följa helgens upplösning?

Låt oss dela upp den frågan en smula.

För vad som pågår har jag faktiskt inte en aning om och knappast nån annan heller. I toppen hittar vi en 18-årig amatör som uppträder så lugnt och respektlös att man undrar om Marcus Kinhult över huvud taget har puls. I ledarbollen får han sällskap över en lokal Challenge Tour-spelare som – utöver en magisk 59:a på Ecco Tour – inte har gjort särskilt mycket väsen av sig tidigare men Jens Dantorp lirar exakt hur bra som helst. Och strax där bakom lurar en göteborgare som bara har gjort två starter på Europatouren tidigare, men det verkar som någon har glömt att nämna just den detaljen för Sebastian Söderberg med tanke på hans framfart.

Låter vi sedan blicken löpa något längre ned så hittar vi också nya spännande namn som Björn Hellgren, Simon Forsström och Oskar Bergqvist, som också kommer att få fyra ronder med sig härifrån.

Så på något sätt tycks den här tävlingen har förvandlats till någon slags manifestation för svensk herrgolf efter ett par magra säsonger (om vi glömmer Stenson) och man skulle förstås kunna argumentera att det säger mer om startfältet än om svenskarnas prestation och att vi har en ytterst profilfattig slutstrid att vänta oss här utanför Malmö.

Vilket för oss in på den andra halvan av frågeställningen.

Finns det verkligen några vettiga skäl att fira nationaldag på PGA National, med den här ledartavlan?

Tja, det beror förstås på om du har lust att plocka upp luren när framtiden ringer.

För själv är jag oerhört spänd på att se hur det här ska utveckla sig efter den inledning vi har fått på Nordea Masters.

Jag har ofta kommit till den här tävlingen med förhoppningar om att få se unga, svenska spelare som gör något oväntat när de får chansen att spela Europatourgolf tidigt i sina karriärer. Jag har aldrig begärt topplaceringar eller banrekord, men har alltid längtat efter en glimt av att den ljusnande framtid är vår istället för svår.

Tyvärr här det sällan blivit så och om vi blickar bakåt de senaste tio åren så har vi faktiskt ett ganska dystert facit i den här tävlingen för såväl spelare på amatörnivå som Challenge Tour-killar som getts en möjlighet att komma upp och spela Elitserien för en vecka.

Men den här veckan tycks plötsligt alla begrepp ha vänts upp och ned och även om hela gänget klappar ihop under helgen så skulle jag inte bli speciellt besviken.
För det jag har sett så här långt skänker trygghet i att det också finns något att hoppas på den dag Stenson packar ihop bagen för gott.


Text: Tobias Bergman • 2015-06-05
FöljaNyheter
Scroll to Top