5de42378c6f67
Är golf friskvård?
Ur ett rent skattetekniskt perspektiv – är golf friskvård? Efter nästan 30 år i kylan kan golfen vara på väg in i värmen. Snart får frågan om golf och friskvårdsbidraget ett svar.
Så står det i lagen
Det är Inkomstskattelagen som reglerar den här typen av personalvårdsförmån, men i själva lagtexten finns ingen idrott nämnd, vare sig positivt eller negativt.
Däremot står det i regeringens proposition från 1987: ”Sporter som kräver dyrbarare anläggningar, redskap och kringutrustning och som oftast utövas skilt från arbetet både i tid och rum som t. ex golf, segling, ridning och utförsåkning på skidor bör inte omfattas av skattefriheten.”
När sedan regeringen förändrade regelverket via en ny proposition 2003 var det tydligt att regeringen ville fortsätta på tidigare linje:
”Gränsen för vilken typ av motionsutövning som skall utgöra personalvårdsförmån har bestämts till att det skall vara fråga om enklare motionsidrott. /…/ Regeringen anser att denna gränsdragning alltjämt bör vara vägledande.”
När Skatteverket har tolkat lagen (där lagtexten alltså inte nämner några idrotter alls), så har de lutat sig mot regeringens förarbeten, det vill säga ovanstående propositioner. Och därför är det fortfarande inte godkänt att ge friskvårdsbidrag för golf.
Reportaget publicerades i nummer 10/2017 av Svensk Golf.
Det har lagts 611 motioner i riksdagen som handlar om friskvård, 166 av dessa behandlar specifikt golf och friskvårdsbidraget. Och de fortsätter att strömma in. Det har snart gått 30 år sedan denna personalvårdsförmån infördes och trots insatser från enskilda riksdagsledamöter är det fortfarande 1987 års syn på golfen som råder, trots att samhället och idrotten förändrats.
Dåvarande Finansminister Anders Borg (M) var kallsinnig inför kampanjer både inifrån det egna partiet och utanför den politiska världen. Nuvarande finansminister Magdalena Andersson (S) säger att frågan ska utredas under den här mandatperioden.
Det betyder att den politiska vägen hittills varit allt annat än framgångsrik. Men nu har golfsporten fått en ny chans, den här gången via den juridiska vägen.
I juli 2016 svarade Skatterättsnämnden “ja” på frågan om det kunde anses rimligt att få friskvårdsbidrag för enklare form av golf, som träning på range och spel på pay&play-bana. Detta positiva förhandsbesked från Skatterättsnämnden överklagades av Skatteverket till Högsta förvaltningsdomstolen, som i december samma år sade att domstolen inte kunde svara på frågan, eftersom den inte var tillräckligt preciserad. Det blev ett nytt försök med uppdaterad formulering och i juli i år svarade Skatterättsnämnden återigen ja på frågan om det är rimligt att få friskvårdsbidrag för träning på range och spel på pay&play-bana. Det här förhandsbeskedet är också överklagat av Skatteverket till Högsta förvaltningsdomstolen.
Var det stökigt?
Vi tar det från början.
Urban Rydin är skattechef på LRF Konsult, ett dotterbolag till LRF, och han har jobbat med skattefrågor i hela sitt yrkesverksamma liv.
Han ägnar stor del av sitt arbete att undersöka lagstiftningen i landet å LRF:s alla småföretags vägnar, för att se om det finns orättvisor eller konstigheter som borde justeras.
Det var just detta han höll på att undersöka när han plötsligt kom att tänka på friskvårdsbidraget, en skattebefriad personalvårdsförmån som företag får erbjuda sina anställda för träning och motion.
– Jag reagerar negativt på att man i slutet av åttiotalet pekade ut fyra idrotter som inte räknas som enklare form av motion, och sedan har samhällsutvecklingen gått åt det håll där både golf och ridsport numera är breda folksporter, säger Rydin.
Hans eget golfspel sträcker sig till just rangen och någon enstaka runda pay&play, och därför låg exemplet nära till hands.
– Att träna golf på range och spela pay and play är ju enklare form, och då borde det vara svårare att hålla fast vid den konservativa syn som gällt golfen tidigare.
– Det krävs inget medlemskap i golfklubb och ofta kan spelarna hyra eller låna klubbor för den här typen av aktiviteter, vilket skulle falla inom ramarna för lagstiftarnas intention med “av mindre värde” samt “enklare slag av motion”, fortsätter han.
Så säger finansministern
Socialminister Annika Strandhäll har bland annat ansvar för frågor om folkhälsa och idrott, men vill inte kommentera frågan om friskvårdsbidraget. Via sin pressekreterare hänvisar hon i stället vidare till finansminister Magdalena Andersson.
Finansministern sa tidigare i år vid en interpellationsdebatt i riksdagen att frågan om friskvårdsbidraget ska beredas under nuvarande regerings mandatperiod.
Via sin pressekreterare säger finansministern till Svensk Golf att departementet just nu håller på med ett förberedande arbete, för att bena ut vissa grundläggande frågor i den komplicerade skattelagstiftningen.
– Vi behöver titta lite grann på frågan, det där med skattelagstiftning är komplicerat. Det handlar om balans och vad som är motiverat. Vi måste se på frågan ur ett jämlikhets- och jämställdhetsperspektiv, bland annat. Vi har ingen tidsplan, vi får se när analysen blir klar, säger pressekreterare Gösta Brunnander.
Skatterättsnämnden är en instans dit alla medborgare kan vända sig, som anser att det finns oklarheter i skattelagstiftningen. Om nämndens jurister anser att det bara är att läsa innantill i de regler som finns, så tar nämnden inte upp frågan. Om de däremot anser att det finns frågetecken kring hur lagen ska tolkas finns det en chans att de lämnar ett förhandsbesked.
I det förhandsbesked som lämnades i juli 2017 står:
“Enligt Skatterättsnämndens bedömning omfattas därför golfspel på pay and play-bana eller på drivingrange av uttrycket enklare slag av motion eller annan friskvård i 11 kap. 12 §. Friskvårdsbidraget är alltså en skattefri personalvårdsförmån för A.”
Skatteverket överklagade till Högsta förvaltningsdomstolen (HFD), och det är där ärendet ligger just nu. Där meddelar kansliet under sommaren 2017 att det kommer ett svar inom sex månader.
– Nu är det bara att ligga lågt tills HFD kommer med sitt svar. Själva svaret är ju såklart intressant, men även hur de formulerar sig, eftersom det har betydelse för hur Skatteverket ska tolka reglerna i framtiden, säger Rydin.
Tror du på en lösning?
– Ja, det gör jag. Jag vägrar tro att man är låst av en gammal konservativ praxis. Det blir lite löjligt när man tittar på listan över vad som är godkänt som friskvårdsbidrag, jämfört med det som inte är det. Ska vi verkligen ha en otidsenlig låsning?
Pia Blank Thörnroos är rättslig expert vid Rättsavdelningen på Skatteverket. Hon har haft frågan om friskvårdsbidraget på sitt bord under många år.
– Vi har överklagat Skatterättsnämndens förhandsbesked till Högsta förvaltningsdomstolen för att äntligen få ett svar på frågan om hur det här ska tolkas. Vi är inte emot svaret på något sätt, men vi vill ha besked från högsta instans så det inte är några oklarheter, säger hon.
Det finns ingenstans nämnt i lagtexten vilka idrotter som ska eller inte ska omfattas av friskvårdsbidraget. Ändå har ni på Skatteverkets hemsida en lång detaljerad lista över vilka idrotter som ingår, och inte. Hur kom ni fram till den listan?
– Vår skatteupplysning får så otroligt många frågor om det här, eftersom det är så svårt som det är. Vi vill säkerställa att medborgarna får likadan information, man ska känna sig trygg med att veta om det är okej eller inte. Listorna infördes för fyra år sedan, innan dess hade vi inga. Man kan säga att det är en ögonblicksbild av vad vi anser faller inom ramarna för enklare form av motion och av mindre värde, säger Pia Blank Thörnroos.
Skulle Skatteverket då inte kunna göra en tolkning av huruvida golf fortfarande kräver dyrare anläggningar och kringutrustning, eller om detta har förändrats sedan lagen skrevs?
– Lagens förarbeten har varit uppe i riksdagen, men vi har inte funnit några signaler från politikerna om att det ska ändras. Det hade varit lätt för politikerna att ge besked om en förändring av lagen. Nu är ju frågan uppe i Högsta förvaltningsdomstolen, och det är ju på tiden att det avgörs.
Svenska Golfförbundet har uppvaktat riksdagsledamöter och ministrar, lobbat i frågan under Almedalsveckor, gjort namninsamlingar och upplysningsfilmer och kommer att fortsätta så tills frågan får en lösning
– Jag kommer aldrig att ge mig. Det är bara att jobba på, tänka nytt. Vi har redan en idé om vad vi vill göra i nästa steg, säger generalsekreterare Gunnar Håkansson.
Liksom många andra hoppas han på ett ja från HFD under hösten, eftersom det skulle öppna många dörrar.
– Om det här vinner laga kraft, då behöver vi ha en dialog med Skatteverket, eftersom de har ett beslut att förhålla sig till. Det handlar om att mejsla fram en tillämpning som fungerar.
För Urban Rydin är frågan glasklar: det handlar om rättvisa och tydlighet. Och skulle det bli ett nej i HFD, ja, då är det bara att börja på ny kula.
– Då handlar det om att trycka på politikerna för att få till en förändring. Vi ska ju ha ett skattesystem som fungerar.
Någon gång före årsskiftet kommer Högsta förvaltningsdomstolen att ge besked i frågan som väckt stor frustration under nästan 30 år.
Så säger andra politiker
Krister Hammarbergh och Helena Bouveng är bägge moderata riksdagsledamöter och flitiga när det gäller att lyfta frågan om friskvårdsbidraget. Helena Bouveng har lämnat in 16 motioner i ämnet och hon har först och främst rättviseperspektivet för ögonen.
– Jag har besökt många ridstall och golfklubbar och jag ser vad de idrotterna gör för människor. Det är en förlegad syn som råder just nu. Jag tycker att skatter ska vara rättvisa, det är de inte nu, säger Bouveng.
Varför gjorde inte alliansregeringen någonting under de åtta år ni satt vid makten?
– Jag tror att det beror på att golfen har kallats moderatbandy och då blir det en svår fråga för ett parti som vill nå alla männi-skor, inte bara klassiska moderatväljare, så som de kanske såg ut tidigare.
Krister Hammarbergh har lagt tolv motioner genom åren.
– Jag trodde ärligt talat att det skulle gå enkelt att förändra det här regelverket då jag började engagera mig i frågan. Men det har det ju inte varit.
Varför lyckades inte alliansregeringen ändra på frågan under sina år vid makten?
– Enligt min uppfattning handlar det bara om prestige. Men jag ger inte upp frågan utan kommer att fortsätta. Ibland kan det ta lite tid att få resultat, säger han.
Per Åsling från Centerpartiet är ordförande i riksdagens skatteutskott och väl bekant med frågan. Hittills har de inte lyckats nå en enighet för att förankra en förändring i riksdagen.
– Men vi i Centerpartiet har det i vårt partiprogram, något vi beslutade vid stämman för två år sedan, och det är vi ensamma om. Vi tycker det är en viktig fråga, säger Åsling.
Text: Karin Klarström • 2017-12-11
Artiklar • Friskvårdsbidraget