12 profiler som förändrade golfvärlden

Tom Morris föddes i St Andrews 1821 och fick tidigt en golfklubba och en golfboll att leka med. Från samma plats, St Andrews, utkom organisationen R&A våren 2015 med sin färskaste rapport: siffrorna över antalet golfare och golfbanor i världen. 34 011 golfanläggningar rapporterades. Totalt 576 534 golfhål. Ytterligare 696 banor var under konstruktion. I det största golflandet, USA, var siffran 15 372 banor. Med 491 banor låg Sverige på elfte plats bland 206 länder med en eller flera golfbanor. Världen har förändrats sedan Tom Morris ramlade i trappan i ett av St Andrews klubbhus. Här är tolv spelare, personligheter och inspiratörer som på sina egna sätt under olika epoker har fått det att hända.

Den förste golflegendaren

Henrik Stensons 264 slag, 20 under par, på Royal Troon i juli 2016 var tidernas rekord i The Open Championship. Kommer det att slås innan år 2144?
Frågan kan lämnas utan svar. Den ställs för att ge perspektiv.
Ett av den gamle Tom Morris rekord stod sig under en lika lång tidsperiod. År 1862 vann han The Open med 13 slags marginal. Det skulle dröja till år 2000 innan någon skulle bli lika överlägsen i en majortävling. Tiger Woods var då 15 slag före tvåan i US Open. Rekordet i det brittiska mästerskapet står sig orört 156 år senare.

Att försöka förstå vad en skotte från St Andrews, född till golfare, betydde för spelet i mitten av 1800-talet är knappast värt tanken. Att han än idag efterliknas av Tom Morris-imitatörer med skägg, kavaj, keps och hickoryklubbor får ses som ett bevis på hans betydelse för sin eftervärld. Han var lärling hos Allan Robertson, den förste professionella golfaren, och blev tillsammans med sin mentor ett oslagbart par i den tidens största foursome-matcher.

Morris flyttade till Prestwick på västkusten där han som arkitekt och greenkeeper utvecklade den nya golfbanan och klubben. Han var även en skicklig boll- och klubbtillverkare. Old Tom Morris förändrade och förbättrade hela spelet. År 1860 spelades The Open för första gången på just Prestwick. Morris kom tvåa men fick sina revanscher 1861, 1862, 1864 och 1867.
Därefter tog sonen Young Tom över med fyra raka triumfer.

Under sin livstid deltog Old Tom Morris i konstruktionen och ombyggnader av 75 golfbanor varav flera även i modern tid betraktas som världens bästa. Dagens arkitekter vill gärna lära sig om Tom Morris idéer och ser hans banor som goda exempel när den bästa golfbanan ska skapas.
År 1865 återvände Morris till St Andrews där han ömt vårdade greenerna fram till dess han gick i pension 1904. Han avled 1908 efter ett olyckligt fall i en trappa i det anrika klubbhuset. Old Tom Morris livsverk för golfen saknar motstycke.

Banade väg för sydkoreansk dominans

20 år sedan och i en helt annan tid. När damgolfen delas in i två epoker kan vi ge dem namnen “Före Se-Ri Pak” och “Efter Se-Ri Pak”. Under ett par säsonger i slutet av 90-talet var det Se-Ri Pak från Daejeon, Sydkorea, som tog rollen som pionjär och förebild för alla dem som sedan dess har bidragit till den förändring av LPGA-touren som ingen kunde förutsäga så sent som sommaren 1997.
Se-Ri Pak var 19 år och hade fått en inbjudan till Michelob Light Classic i St. Louis. Hon kom 27:a. Hon var 14 slag efter vinnaren Annika Sörenstam. Det var inget att höja ögonbrynen över. Två sydkoreanska journalister, båda bosatta i USA, var ändå på plats för att för första gången berätta om “Sydkoreas Tiger Woods”. De berättade om hennes speciella gåvor, hennes speciella relation och träningsmetoder med sin far och coach Joon Chul Pak, om hennes unika tävlingsinstinkt:
– När hon var ung förlorade hennes far sina pengar, deras vänner vände ryggen åt dem och när Pak började spela golf som 14-åring sa hon: “Jag ska ha revansch, jag ska visa dem”, förklarade de.

Sedan gick allt rasande fort. Ett år efter debuten hade hon vunnit två majors, LPGA Championship och US Open som den yngsta mästarinnan genom tiderna. 20-åringen var en superstjärna som skrev miljonkontrakt med elektronikjätten Samsung. I ett hjältehungrigt Sydkorea hyllades hon på ett sätt som inte ens Tiger Woods uppmärksammats i USA.

Minnet av US Open-titeln 1998, efter 20 håls särspel, är förevigat i form av en staty föreställande ögonblicket när hon från ett vattenhinder räddade sig till det kommande särspelet.

En karriär fylld av såväl nedgångar som uppgångar avslutades hösten 2016. Hon hade då vunnit 25 LPGA-titlar, varav fem majors.

Hon lämnade en tour som inte på något sätt liknade den hon kom till. Endast tio år efter genombrottet hade 45 sydkoreanska tjejer blivit stjärnor på LPGA-touren. Alla har sett Se-Ri Pak som sin förebild och inspiration. Ytterligare 13 sydkoreanskor har vunnit majortitlar efter Pak. Tio av världens 20 bästa spelare på världsrankingen idag är sydkoreanskor. Av de senaste sex årens 29 majortävlingar har 15 vunnits av sydkoreanskor.

Så när den sydkoreanska golfindustrin idag blomstrar och LPGA-touren räknar intäkterna från tv-rättigheterna i Sydkorea är det Se-Ri Pak som ska tackas.

Arkitekten som lade grunden

Pine Crest Inn, beläget i den historiska stadsdelen av Pinehurst, är för den golfintresserade ett av världens charmigaste pensionat. En tavla bakom disken föreställer Donald Ross. Han ägde pensionatet under en längre tid. Här står golflegendarer som Ben Crenshaw och chippar bollar mot den öppna spisen.
Än idag sätter Donald Ross sin prägel på det amerikanska golflivet.

Strax intill ligger Pinehursts nio banor. Det är No.2 som är mest välkänd och där alla de största amerikanska mästerskapen har spelats. Senast år 2014 då såväl US Open som US Women’s Open avgjordes på banan veckorna efter varandra.

Donald Ross designade Pinehurst No.2 år 1907. Fram till sin död nästan ett halvt sekel senare arbetade han med förbättringar och förädlingar av sitt mästerverk.

Kunskaperna och passionen kom från uppväxten i Dornoch, Skottland. Som 16-åring fick han hjälpa Tom Morris. Han flyttade till USA och blev amerikansk medborgare år 1921. Det var en gyllene tid för banarkitektur, kallad just “The Golden Age of Golf Course Architecture”. Under en period mellan 1916 och 1930 växte antalet banor i USA från 750 till 6 000. Flera av dem tillhör än idag världens absolut bästa. Bland flera inflytelserika arkitekter var Donald Ross den mest profilerade.

Cirka 400 banor i 31 amerikanska delstater har fått Donald Ross signatur. När verksamheten var som störst fanns cirka 1 000 anställda på Donald Ross lönelista. Bland dem personalen på Pine Crest Inn.

Gav golfen en injektion

Superstjärna och perfektionist sedan han vid tio månaders ålder kravlade ur sin vagga för att greppa sin första golfklubba under överseende av pappa Earl. TV-kändis som tvååring, tillsammans med Bob Hope och Jimmy Stewart i The Mike Douglas Show.
Segrar i The Masters med tolv slags marginal 1997… 15 slag före tvåan i US Open på Pebble Beach 2000… under åren 2000 och 2001 vinnare av fyra majortävlingar i följd… totalt 14 vunna majortitlar, 79 segrar på PGA-touren och 40 på Europatouren… etta på världsrankingen i 683 veckor i streck…
Siffror och meriter berättar förstås en del om Tiger Woods betydelse för det spel han lärde sig att älska redan före ettårsdagen.

Med ekonomiska siffror kan man också göra det. 1990, före Tiger, spelades det totalt om 46,3 miljoner dollar på PGA-touren. År 2000 var siffran 164,4 miljoner. År 2012 hade den växt till 279 miljoner. Intäkter från tv-rättigheter och sponsorer har växt med lika stora marginaler. Många faktorer spelar in, och ingen kan ju veta hur siffrorna sett ut om någon annan än Tiger Woods varit den dominerande superstjärnan under detta millenniums första årtionde.

Hur många har börjat spela golf tack vare Tiger?

I en artikel från Woods gyllene år 2000 talar Nick Faldo om framtidens utmanare:

“Alla 15-åringar med förhoppningar om att en dag slå Tiger måste omedelbart sluta äta bullar och skräpmat. De måste ut och kämpa, ut och lära sig av det som Tiger gör just nu. De måste ut och jaga. Om de vill slå Tiger måste de träna lika hårt, helst ännu hårdare. Det är självklart att morgondagens
toppgolfare kommer att vara en
ytterst vältränad idrottsman.”

I dag syns Tiger Woods betydelse för golfen förmodligen allra tydligast i gymmen på tourtävlingarna runtom i världen.

Amerikas golffader

Golf, ett spel för gamla och rika. Tanken är inte ny. Den fanns i USA redan under det förra 10-talet. Dessutom tyckte amerikanerna att det bara var britterna som kunde vinna. Skottar och engelsmän dominerade. De hade tagit spelet till den andra sidan av Atlanten och börjat lära en och annan nyfrälst amerikan att spela golf.
En vecka år 1913 förändrades bilden av allt detta.

Francis Ouimet var 20 år, sågs av britterna som en figur hämtad ur en Charles Dickens-roman och hade lärt sig svinga med sin hittills enda golfklubba. Hans hem råkade ligga vid den 17:e greenen på The Country Club i Brookline, Boston, och han fick jobba som caddie ute på den exklusiva klubben. Han skulle snart visa sin talang på golfbanan. En seger i statens amatörmästerskap gav honom en plats i US Open. Att mästerskapet just detta år skulle avgöras hemma på The Country Club kunde ses som en lyckad slump. Mästarna från ön Jersey i England, Harry Vardon och Ted Ray, var de stora stjärnorna. Länge motsvarade favoriterna förväntningarna och kunde göra sig redo för särspel efter 72 spelade hål. 18 avgörande hål skulle spelas. Den tredje spelaren i särspelet var överraskningen Francis Ouimet med tioåriga (!) Eddie Lowery som caddie vid sin sida.

Ouimet vann som förste amerikan sin nations största mästerskap.

Antalet amerikanska golfare uppskattades till 350 000 då.

Tio år senare var siffran 2 000 000 och den ännu unge Francis Ouimet fick titeln “Father of American Golf”.

Donald Trump ska spela en runda golf med den japanska presidenten Shinzo Abe. De största nyhetsbyråerna vill analysera de bådas svingar. Experten och svinggurun som får göra det är David Leadbetter. Valet av instruktör är självklart.

Kommersiellt är Leadbetter en stjärna bland världens instruktörer. Att hans yrke i den moderna golfen har fått sin glamour, glans och status kan tillskrivas David Leadbetter. Han var långt ifrån den första omtalade instruktören, men när rollen förändrades, när coacherna fick allt större inflytande och när de exklusiva träningsakademierna blev allt fler var det den mystiske mannen som tog täten.
Under 1980-talet byggde han upp sitt imperium bakom sina mörka solglasögon.

Han föddes i England, flyttade med familjen till Rhodesia när han var sju, tvingades lämna oroligheterna i sitt hemland för att år 1979 flytta till Florida. Som instruktör började han ge lektioner vid ett litet skjul på övningsfältet vid Grenelefe Resort. Han öppnade sin akademi på Lake Nona år 1988. Idag har han sin bas på Championsgate utanför Orlando, Florida, och driver 34 akademier världen över.

Leadbetter var den förste att leva med sina spelare ute på tourerna. Det började med Denis Watson och Nick Price, därefter framför allt med Nick Faldo. Efter en uppmärksammad svingförändring vann Faldo sin första majortitel. Året var 1987, tävlingen The Open, banan Muirfield, caddien Fanny Sunesson och tidernas mest uppmärksammade coach var David Leadbetter. Kring sina spelare byggde han en industri med instruktionsartiklar, videofilmer, böcker och träningsredskap.

Samarbetet med Nick Faldo varade i 14 år. Spelarna kommer och går men raden av celebriteter som vill få ordning på sin märkliga baksving tar aldrig slut. Nu är det Donald Trumps tur att gå till Leadbetter.

Amatörens tävling blev störst

“Världen var på väg att bli galen och i denna berusande timme av vår historia tog Bobby Jones sin plats.”
Citatet är hämtat ur biografin “Bobby Jones & The Masters” i vilken författaren Charles Price gör ett försök att beskriva fenomenet Bobby Jones. Det var 1920-tal. Charles Price berättar om en galen epok och märkliga figurer som Pablo Picasso, Sigmund Freud och Albert Einstein, om tiden när i princip allt inom det ständigt växande golfspelet handlade om Bobby Jones, amatör och advokat från Buckhead, Atlanta.

Hans karriär var kort men intensiv och gav honom de största titlarna mellan åren 1923 och 1930. Han vann 13 av de 31 majortävlingar han spelade. År 1930 vann han sin historiska Grand Slam: British Amateur på St Andrews, The Open på Royal Liverpool, US Open på Interlachen och US Amateur på Merion.

Filmen “Stroke of Genius” från 2004 berättar om Bobby Jones liv. Mängder av biografier, artiklar och dokumentärer har gjort det. Charles Price inleder sin text med att konstatera att ingen annan än Bobby Jones, varken före eller efter honom, kunde ha skapat en tävling som Masters Tournament eller en golfbana som Augusta National.

Augusta National öppnade 1933, den goda hjälpen kom från arkitekten Dr. Alister Mackenzie, och Masters har spelats sedan 1934. Klubben och tävlingen är mer inflytelserika än någonsin i golfen 2018 och utan Bobby Jones hade varken banan eller årets första major existerat. Det säger en del. Ingen annan spelare har för övrigt vunnit de två största major- och amatörtitlarna i USA och Storbritannien under samma år sedan Jones 1930.

PR-kvinna och dominant

Vem brydde sig om den amerikanska LPGA-touren 1977? De närmast sörjande är det svenska uttrycket som passar bäst.
Media var sällan på plats, några läktare behövdes knappast, ibland syntes några namn i det som papperstidningarna kallade resultatbörsen.
Touren var i kris.

Några månader in i 1978 var allt förändrat. Plötsligt skulle gräddan av amerikanska medier bevaka damgolf. CBS, ABC, NBC, New York Times och Newsweek var på plats för att berätta om underbarnet som på sitt eget sätt väckt samma uppmärksamhet och värme som den manlige förebilden Arnold Palmer.
Allt handlade just då om Nancy Lopez.

Historien om 20-åringen från Rosewell i New Mexico hade alla ingredienser som en berättelse om den amerikanska drömmen ska ha. Hennes pappa Domingo var bilplåtslagare, hemmet fattigt, familjens mexikanska påbrå långt ifrån en fördel när golf ändå blev till ett intresse.

Nancy Lopez slog sitt första slag på en kommunal niohålsbana när hon fyllt åtta. Med blind övertygelse såg pappa Domingo och mamma Marina sin dotter som en blivande superstjärna. Överst på hushållets budgetlista stod “Nancys golf” och längre ned nämndes ord som hyra, mat, sjukvård och skola.

Som tolvåring var hon den bästa amatören i hela New Mexico. Nio år senare, när säsongerna 1978 och 1979 sammanfattades, hade hon vunnit 17 gånger på LPGA-touren.

Hon älskades av fansen, och hon älskade dem tillbaka. Under ett par decennier var Nancy Lopez tourens mest pålitliga pr-kvinna. Hon vann sin sista och 48:e titel våren 1997. Samma år kom hon tvåa i US Open. Igen. Det var en trofé som aldrig blev hennes. Men när det handlar om att förändra, hjälpa och inspirera är det inte bara segrarna som räknas.

Kungen tog golfen in i TV-rutan

Han var som skapad för tv, och tv var som skapat för honom. Arnie’s Army, den tusenhövdade supporterskaran, följde honom överallt. Tidernas första superagent Mark McCormack likaså.
Arnold Palmer blev en av tidernas viktigaste idrottsmän, kanske den mest uppmärksammade och trovärdiga personen inom alla proffssporter.

Långt efter sin nästan 52-åriga professionella golfkarriär var Palmer fortfarande en av de bäst betalda inom golfen tack vare sin dragningskraft hos sponsorer och publik. Palmer gick bort den 2 september 2016, han blev 87 år gammal. Han var känd som “The King” bland i stort sett alla. Palmer tog sig också tid att skriva fler autografer och skaka fler händer än något annat golfproffs före eller efter honom.

Några hade träffat honom i Latrobe, Pennsylvania, där han växte upp, andra i Bay Hill, Florida, där han skapat världens vänligaste golfresort, någon som fått skjuts i hans privatplan, flera på Augusta, Royal Birkdale och Royal Troon där han vunnit majors, någon lycklig som följde honom i US Open på Cherry Hills 1960.

Inför sista rundan var han sju slag efter ledaren Mike Souchak. Arnold låg på 15:e plats. Han drev greenen på öppningshålet, tvåputtade för birdie, Hans 65-rond var den lägsta scoren i en finalrunda av US Open och gav seger med två slags marginal. Tvåa var den dåvarande amatören Jack Nicklaus.

Minnet av Arnold Palmer är evigt. Senast i Ryder Cup 2016 spelade det amerikanska laget för sin Arnie. Naturligtvis var det deras tur att vinna.

Spansk passion och magi

Walter Hagen, Jack Nicklaus, Tony Jacklin, Samuel Ryder – alla ska ha sin ära för att ha skapat och utvecklat Ryder Cup.
Men när historien om detta gigantiska event ska berättas är det en spanjor som får huvudrollen och ska hedras för sin passion och magiska kraft. Det är till stor del tack vare Seve Ballesteros som mötet mellan USA och Europa har blivit den tävling som kan ses som en av golfens absolut största.

1979 startade en ny era. USA hade under en längre tid dominerat Ryder Cup som sedan 1927 varit en match mellan USA och Storbritannien & Irland. Intresset hade svalnat. När en ändring var nödvändig tog Seve Ballesteros kommandot: I den nya tidens Ryder Cup skulle också den övriga europeiska kontinenten få vara med. Ett nytt möte mellan USA och Europa skapades. Två spanjorer tog plats i laget som reste till Greenbrier i West Virginia, Antonio Garrido och Seve Ballesteros.

Seve kom att älska Ryder Cup mest av alla tävlingar. På totalt 37 matcher vann han 22,5 poäng. Av totalt 15 matcher tillsammans med parhästen José Maria Olazábal vann duon elva. Två delades och två förlorades. Som kapten fick han fira med sitt europeiska gäng på hemmaplan på Valderrama 1997.

När Europas seger på Medinah var ett faktum hösten 2012 var Olazábal kaptenen som gav sina spelare den sista och absolut nödvändiga kraften. Någonstans uppifrån den klarblå himlen såg han ett hopp om ett mirakel. Efteråt var det Seve Ballesteros, den nyligen bortgångne magikern från Pedrena, som tackades för allt han gjort för Ryder Cup och golfen. Med kompromisslöshet och ett antal trollspön i golfbagen skapade Seve Ballesteros idrottssagor, historier och bilder som öppnade upp ögonen för nyfrälsta golfare över en hel golfvärld, inte minst i Europa.

Gjorde golfen till idrott

“Du får aldrig någonsin säga att du är trött, att du inte orkar. Du måste kämpa vidare. Inget är omöjligt. Du kan klara allt som du bestämmer dig för.”
Inställningen var djupt rotad sen tidiga dagar.

Gary Player visste vem han var och var han kom ifrån och vad han behövde göra, en kille från Johannesburg som alltid skulle övervinna livets och golfens svårigheter.
“Ju mer jag tränar, desto mer tur får jag på golfbanan”, sa Player.

Som sydafrikan i USA på 1960-talet uppmärksammades han både som en av världens bästa golfspelare och som representant för en avskydd stat. När han förklarade att han var emot apartheid och arbetade för de svartas rättigheter stötte han på motstånd även i sitt hemland.

På golfbanan vände han omöjliga underlägen till segrar. Han avslutade The Masters 1978 med fem birdies på de sex sista hålen. Mot alla odds hade han vunnit igen.

År 1961 var han den förste icke-amerikanen att vinna på Augusta. Han blev en del av “The Big Three”. Tillsammans med Jack Nicklaus och Arnold Palmer lanserades han som megastjärna. Tv:n hade kommit till var mans hem. Värdet av golfunderhållningen steg till oanade höjder.

Under en osedvanligt lång karriär vann han alla fyra nuvarande majors, totalt nio. Hans värde för golfens utveckling i hemlandet är omätbart. Som arkitekt av golfbanor står hans namn bakom över 300 projekt i 25 länder och på fem kontinenter.

Gary Player klarar allt som han bestämmer sig för.

Skolboksexemplet  

Oftast en ära för presidenter, drottningar, generaler och människor som Haile Selassie och John Glenn, ibland för lag som Yankees och Giants, en dag i juli 1953 för Ben Hogan och hans fru Valerie.

Från en Chrysler tog paret emot det amerikanska folkets hyllningar på Manhattan. Triumffärden – The Ticker-Tape Parade – följdes av tusentals nyfikna. Hjälten var hemma från Skottland. Han hade vunnit The Open Championship på Carnoustie, tidigare samma år The Masters på Augusta och US Open på Oakmont.

Historien om Ben Hogan var omtalad och välkänd, inte minst bland alla dem som sett filmen “Follow the Sun” med Glenn Ford i huvudrollen som Hogan. Efter flera års sammanbitet sökande hade Hogan funnit det han kallade för “Golfens hemlighet”. Hans stjärna lyste starkt i en nation som lärt sig att dyrka sina stjärnor. Med en besatthet som gränsade till dårskap hade han kommit tillbaka efter den olycka som höll på att kosta hans liv.

Det var den 2 februari 1949 han oundvikligt kraschade sin bil med en buss. Hela den vänstra sidan av bilen var intryckt och det ansågs som ett under att ingen omkommit.

I januari 1950 gjorde Hogan sin comeback. Cirka 10 000 åskådare följde hans ännu svaga gång under den första rundan i Los Angeles Open. Han gick rundan på blygsamma 73 slag, tog sig samman, fortsatte med tre 69:or för att därefter tvingas ge sig i särspel mot Sam Snead.
Nyheten om Hogans återkomst fick hans många supportrar att skratta, gråta och återfå tron på nya mirakel.

Ett halvår senare vann han sin tredje av totalt fem US Open-titlar. Sommaren 1953 var allt fullbordat och det ordnades parad på Manhattan.
Än idag söker många av oss den sving som gjorde Hogan till den störste.

---

Text: Tomas Hagfeldt • 2018-03-01
Tournytt • Arnold Palmer • David Leadbetter • Gary Player • Se Ri Pak • Seve Ballesteros • Tiger Woods