5de4527b3bfe8

Tournytt

KRÖNIKA: Hur lyckades man trolla bort århundradets prestation?

Om jag ägt förmågan att bli upprörd över ett konstruerat pris hade jag förmodligen blivit det. Nu är jag mest förbryllad över hur juryn kunde trolla bort årets prestation. Henrik Stensons seger på Troon kommer i historieböckerna att vara århundradets prestation.

Text: Martin Strömberg • 2017-01-16 Uppdaterad 2017-01-16

Det var några år sedan jag såg en idrottsgala senast men inte mycket har förändrats.

Det är i viss mån underhållande att se idrottsmän och kvinnor finklädda till tänderna och för många är det såklart en gigantisk PR-möjlighet och en chans till exponering och välbehövliga ekonomiska fördelar.

För Henrik Stensons del handlar – om jag känner honom rätt – den här typen av tillställningar mest om att få en bekräftelse på att golf är en sport som alla andra, varken mer eller mindre, vilket naturligtvis kan låta som en total självklarhet.

Och kanske har han inte bara brutit den förbannelse som svenska golfherrar slagits mot i majorsammanhang.

Kanske har han också, med god hjälp av Annika Sörenstam, Jesper Parnevik, Göran Zachrisson och många andra före honom, som kämpat hårt och länge för att få golfen accepterad brett även bland människor som inte spelar själva, och inte minst i mediala sammanhang, brutit även den förbannelsen

Jag tror verkligen att han genuint värdesätter att vinna pris i konkurrens med bland andra Zlatan Ibrahimovic och Sarah Sjöström, det är ett starkt och stort statement över hans storhet.

Inför årets gala kändes det som spel mot ett mål för vem skulle överhuvudtaget kunna matcha en Open-seger, seger på Europatourens Order of Merit och ett OS-silver i världens svåraste spel.

Men det är människor som röstar och att värdera olika idrottsprestationer är ju ingen avundsvärd uppgift. Alla nominerade är vinnare på förhand, detta är ju en helt annan mer jippobetonad företeelse, utan att förringa någon av vinnarna eller övriga inblandade.

Att han vann årets manliga prestation var väntat och glädjande.

Däremot är möjligen arrangörerna möjligen lite överambitiösa när de väljer att dela ut priser för såväl manliga som kvinnliga prestationer kryddat med en helt annan segrare i klassen årets prestation.

Jag förstod inte riktigt hur Jenny Rissveds, som var grym i Rio och verkligen förtjänar att hyllas, kunde vinna årets prestation men inte blev årets kvinnliga idrottare?

Och årets prestation måste väl ändå ha varit Stensons historiska seger på Troon då han satte rekord på rekord och vann vår första svenska herrmajor.

Hjälp mig här.

Det visar hur icke golfbevandrade personer ser på statusförhållandet mellan ett OS och en golfmajor. Att vinna ett OS-guld i Mountainbike slår en historisk första seger i den största, äldsta mest prestigefyllda tävlingen vi kanske överhuvudtaget har i idrottsvärlden.

Högst besynnerligt.

Jerringpriset vet man aldrig riktigt vart det bär av med och det handlar en hel del om att mobilisera massorna och marknadsföra sig och jag är inte ett dugg förvånad över att det var Peder Fredricson och Henrik Stenson som blev kvar sist.

Ridsportsentusiaster påminner i mångt och mycket om golfens dito och båda grupperna känner sig ofta som underdogs och lite allmänt missförstådda, med viss rätt.

Peder Fredricsons bedrift i Rio var fantastisk och uppenbarligen har de ridsportsintresserade lyckats samla sina styrkor ordentligt.

Som idrottsprestation och historisk bedrift betraktat är naturligtvis Henrik Stensons seger i The Open ljusår större men här handlar det ju inte om sådana småsaker.

Proffsgolfens konkurrens är mördande och att dessutom vara den som bryter nya vägar väger tungt och hur objektiv jag än anstränger mig för att vara kunde jag inte se någon annan mer värdig segrare än Henrik Stenson.

Jag funderar med jämna mellanrum över Henrik Stensons brokiga, krokiga karriär.

Varje gång blir jag mer och mer övertygad om att hans svåra perioder och tunga svackor varit helt nödvändiga för att han skulle hitta de där sista procenten som gjort att han tagit upp kampen med ungtupparna Jason Day, Jordan Spieth, Rory McIlroy och några till i världstoppen.

Jag skulle faktiskt inte bli förvånad om han någon gång under de närmaste åren tar steget upp som världsetta.

Kanske duger det som prestation?

 


Text: Martin Strömberg • 2017-01-16
TournyttHenrik StensonKrönikaMartin Strömberg
Scroll to Top