Bretagnes bästa golfbanor
Belle Ile har fjorton hål, några av dem ligger precis vid havet. Foto: P Uliac Bernard

Bretagnes bästa golfbanor

Vi blandar sköna seasidelayouter med goda middagar och varvar dramatiska golfhål med stopp i läckra chocolaterier. Följ med till franska Bretagne - på en golfresa som smakar mer.

Vinden dansar runt i gräset. Längst ut på klippavsatsen på andra sidan havsviken kämpar flaggan för att sitta kvar på den hukande pinnen. Nedanför klipporna fräser vågorna när de envist borrar sig in mot land.

Av fyra hyfsade utslag landar bara ett på green, och de som missar den gröna ytan susar obönhörligen ner mot det grågröna havet.

Vid randen av den höga klippan hukar en skylt med texten "Zone de Drop" och hade det inte varit för den kunde jag svära på att vi var i Storbritannien eller Irland. Hålet är ett av de mest spektakulära som finns. Fullt i klass med de mest minnesvärda på kust- och klippbanor som Cape Kidnappers i Nya Zeeland, Old Head i Irland eller häftiga korthålet Calamity Corner på Royal Portrush i Nordirland.

När vi lite senare promenerar ut till Belle Iles andra green balanserar vi på en smal stig på en klippavsats som stupar ner i vattnet och i den hårda vinden får vi koncentrera oss för att inte vingla av den lilla stigen. Bagarna lämnar vi innanför klippavsatsen, mer vindfång än nödvändigt känns onödigt.

Det som kanske är förvånande är att vi spelar i Frankrike, i Bretagne. Förvånande förresten, området har länge varit ett av engelsmännens andhål för rekreation och semester. Självklart speglar deras svingbegär av sig. Längs Bretagnes kust ligger klassiska linksbanor, bildsköna nyare seasidelayouter och lummiga parksträckningar där man kan dra sig undan vinden för någon dag och omgruppera inför mötet med havsbandet igen. En perfekt mix för en lyckad golfresa således.

Det blir aldrig trångt här, inte ens under semestern, berättar medlemmen och spelpartnern Michel när vi efter rundan äter lunch i solen på den spektakulära 14-hålsbanan. Traditionell bretonsk gratäng med ett lätt rött vin, och till efterrätt en lika lokal och populär äppelkaka. Under dagen har ett tiotal gäster synts till på klubben som totalt har ett drygt hundratal medlemmar.

Även ön i sig är värd sin omväg. Belle Ile är en oslipad pärla, med sin taggiga dramatiska kustlinje mot det stora havet i väst. Namnet är en söt kuriositet, att kalla sin paradisö för Belle-Ile-en-Mer, den vackra ön vid havet, gör man bara om man har på fötterna och öborna kan vara lugna. Det är en brutal skönhet, inte insmickrande vacker, ungefär som linksgolf i kontrast mot välmanikyrerad amerikansk bandesign där man slipat bort alla skavanker som skänker karaktär åt skapelsen.

Där Belle Ile inte reser sina mäktiga klippor ur vattnet har det skapats små pittoreska fiskebyar med färgglada hus som ligger i klunga, skyddade mot vinden i inbjudande vikar. I obebodda vikar möter glimrande guldgula sandstränder.

I en av dessa byar, Le Palais, träffar vi svenska Sofia som tillsammans med sin fransksvenska man Thomas driver Chocolaterie La Palantine. Affären ligger mitt i byn, bara någon minuts promenad från hamnen och färjeläget. Hit har parets faiblesse för choklad i alla tänkbara varianter tagit dem. De bor i övervåningen i det lilla huset, undervåningen rymmer butiken som lockar med förföriska praliner.

Mest och bäst golf hittar vi annars längs Bretagnes norra kust under vårt veckolånga besök. I den lilla välmående semesterbyn Pleneuf Val André utmanar vi banan som senare i veckan står värd för Challenge Tour. Vindens styrka är helt avgörande för scoren på den relativt nya banan som slickar kustlinjen och bjuder på många storslagna vyer och minnesvärda hål.

Vi följer kusten vidare österut, hittar slutligen fram till slottet Domaine Du Val som blir vår bas för några dagars spel längs den rosa granitkusten som döljer flera av de vackraste platserna i Bretagne.

I kuststaden Dinard ligger tvåkölade segelbåtar som strandade valar med buken uppåt i viken. Tidvattnet är dramatiskt här och med en av de största skillnaderna i Europa. Havsbottnen luktar salt och tång. En fiskare gör sig färdig för att ge sig ut på havet, han traskar ut på den blanka vattenspegeln mot sin båt som ligger flera hundra meter ut.

Havet ger karaktär åt de gastronomiska upplevelserna i Bretagne, restaurangerna med ostron och andra läckerheter ligger tätt längs strandpromenaderna utmed den rosa kusten. Efter en lång ostronlunch i den tjugogradiga aprilsolen är vi redo för rundan. Dinard Golf har bäst finish och snabbast greener av alla banor vi spelar under veckan, en klassisk engelsk linksbana på fel sida kanalen. Dinard är Frankrikes näst äldsta bana från 1887, inte så tuff från tee men med genomtänkta greenområden blir rundan aldrig tråkig.

När de engelska officerarna kom hem från kriget i Egypten pensionerade de sig och slog sig ner här i Bretagne, eller Brittany som de säger, byggde de stora husen och ville såklart ha något att göra. Marken längs havet var ju perfekt, de kände sig hemma här, förklarar startern på klubben innan vi spelar ut längs havet.

En eftermiddag tar vi paus från golfandet och förlorar oss i St. Malos vindlande stengränder. Staden är inte så gammal som den först känns. Under andra världskriget jämnade amerikanarna husen med marken, de trodde att det fanns tyskar här, berättar guiden Virginie Lizion som bott här hela livet.

Vi gör en kulinarisk vandring. Till cideraffären och provningen av olika lokala cidervarianter från knastertorr till söt, till ostbutiken vars hyllor dignar av delikatesser från olika distrikt och till Chocolaterie Galland och ägaren och kocken Denis vars efterrätt Kouign-Amann är en kaloribomb av sällan skådat slag. En annan kulinarisk nödvändighet i Bretagne är förstås att prova de frasiga galetter och krispiga crêpes som regionen är världsbäst på. Sköljer ner gör vi med torr cider, självklart lokalproducerad.

Bretagne är en av sex keltiska regioner, vi är mycket olika normanderna, försäkrar Virginie oss när vi diskuterar vad som förenar Bretagne och dess nordfranska grannar respektive öfolket på andra sidan kanalen.

Efter fem dagars konstant havsnära golf längs den soliga och blåsiga Bretagnekusten är det skönt med omväxling. I lantlig lummig miljö nära staden St. Malo ligger 27-hålsanläggningen St. Malo Golf Club. Vindlande gröna hål med tuffa greenområden räcker gott och på kvällen väntar en middag som tar lika mycket tid och energi i anspråk och är lika njutbar som en 18-hålsrunda. Managern Philip Peterson har svenska föräldrar men har aldrig bott i Sverige.

Förutom i sommarstugan på västkusten då, men trots att jag är uppväxt i England, Schweiz och Frankrike känner jag mig ändå svensk på många sätt, berättar han.

Nästa morgon är vi redo för en ny linksbana längs den rosa kusten. Vi följer Philips rekommendation och spelar Saint-Cast Pen-Guen, en familjär enkel och skönt okonstlad bana som slickar kusten.

Återigen möts vi av den salta smaken från havet och vinden som lekfullt dansar runt våra bagar.

Doften och känslan av links i Bretagne är tillbaka.

  • Få svenskgolf.se's nyhetsbrev

    Skriv upp dig på vårt nyhetsbrev för senaste informationen!