Upptäck Costa Navarino

De spinkiga cypresserna stretar envist mot vinden nerifrån havet. Medelhavet ser ut som den grekiska flaggan med de vita gässen på vågorna. Vinden tar i här långt sydväst ute på halvön Peleponnesos, som är en del av det grekiska fastlandet. Nedanför tee på det andra hålet öppnar sig en bred och böljande fairway inbjudande. Några bestämda fairwaybunkrar väntar på dumdistriga beslut, men får inte besök just den här gången.

Det har bara gått en månad sedan banan öppnade för spel, men det känns som att anläggningen har legat här i evigheter. Hotellbyggnadernas stenfasader och de gamla knotiga olivträden ser ut att kunna berätta om hundratals år av människor som kommit och gått, men träden har transporterats hit tack vare ett avancerat omplanteringsprogram och har inte blickat ut över denna vy mer än något år.

Om det är någon historia Grekland saknar så är det just golfens. Det fanns för en månad sedan bara fem 18-hålsbanor i hela landet, och inget golfproffs värt att tala högt om.

Men nu är det dags för en uppryckning.

Costa Navarino heter den kustremsa i Messiniaregionen på Peleponnesos som i det närmaste är helt okänd för svenskar, engelsmän och andra soltörstande nordeuropéer. Hit har turismen inte nått än. Men snart kommer denna orörda kustremsa, drygt tre timmars bilfärd sydväst om Aten, att uppleva en helt annan verklighet.

Första banan är redan på plats, men det är bara början för en destination som på papperet ska växa upp och bli en lyxig variant till ärkerivalen Turkiets golfcentrum Belek.

Costa Navarino Dunes öppnade för spel så sent som i maj och hela tanken genomsyras av modern design och ekologiskt tänkande. Det är en resortbana med toppfinish, designad av Bernhard Langer. Tanken var att banan skulle passa de flesta golfare och den ser ut att vara en snäll skapelse vid första anblicken. Men trots att banan öppnar med breda härliga fairways så smalnar de av där det behövs, bunkrarna är listigt placerade, medelhavsvinden trixig och spelalternativen kräver eftertanke.

Här bjuds på korta, lockande par 4-hål, tuffa vindpinade långa par 3-hål och skoningslösa par 5-hål uppför den grekiska sluttningen.

Det fantastiskt vackra elfte hålet breder ut sig mot Medelhavets blå vågor men när vinden ligger på – och det gör den – blir det en kamp mot naturen, hur vacker det än är.

Costa Navarino är en satsning med lyxstämpel. Bakom hotellsatsningen står Starwood Hotels och deras Luxury Collection, och golfen står företaget Troon Golf för. Besökaren är i centrum och här saknas ingenting i serviceväg.

När du står på rangen och hackar får du klubborna tvättade i den takt det behövs. När du känner dig törstig och hungrig ute på banan kommer en golfbil körandes med kalla drycker och smörgåsar. Efter ronden väntar personalen med fuktiga handdukar som golfarna kan svalka sig med.

Hotellet består av låga byggnader som slingrar sig nedför sluttningarna mot Medelhavets långa strand. Den första hotellavdelningen, Romanos, öppnade i maj och Westin öppnade i juli.

Incheckningen är en intressant historia i sig. Gästen får sätta sig vid ett elegant skrivbord i en marmorliknande sal med den ständigt välklädda personalen. För en sekund tror jag att det handlar om att lägga om bolånen, men det handlar bara om ett personligt sätt att välkomna gästerna under mer privata former. Några tryck på datorns tangentbord och ett leende senare är man väg mot rummet med sitt plastkort till nyckel i handen. På väg till mitt tillfälliga hem passerar jag den stenlagda terrassen där poolen samsas med BBQ-restaurang, bar och frukostrestaurangen.

Över 700 människor kommer att arbeta här, både på banan och i hotell- och klubbhusdelen. På golfanläggningen ska en golfklubb också få sin bas där nästa generations grekiska golfare ska kunna slå sina första slag.

Det är nämligen ägaren Vassilis C Constantakopoulos vision: att få fler greker bitna, precis som han blev. Den mycket förmögne grekiske redaren ville för många år sedan få tag i danska rederiet Maersks dåvarande vd för ett möte, och fick då tipset att ta med honom ut på en golfrunda. Det var enda sättet att få en chans till samtal med dansken.

Sagt och gjort. Han provade en för honom helt okänd sport, och blev biten efter första träffen. En kärleksaffär inleddes, som nu manifesterats genom denna gigantiska anläggning. Och det är bara början. Costa Navarino Dunes ligger utlagd, spelklar och lockar vid sluttningarna ned mot Medelhavet. Men om ett år öppnar nästa bana i regionen: Costa Navarino Bay, en Robert Trent Jones II-bana, som enligt utsago bjuder på en helt annan spelupplevelse. Här är närheten till havet en helt annan och utsikten spektakulär.

Att vandra mellan de ofärdiga hålen och föreställa sig hur det kommer att se ut om ett år kan få den mest spontana att boka semesterresan hela tolv månader i förväg.

När Costa Navarino Bay är klart är det dags för Hills och därefter Blue. Det talas om fyra banor i dagsläget, men det kan bli så många som sju-åtta banor innan Constantakopoulos vision tagit fysisk form. Under 20 års tid har han köpt upp mark i hemregionen Messinia för att på egen hand ge golfen en skjuts och hjälpa hemregionen komma på fötter.

Trots att den grekiska ekonomin åkt på en riktig stjärnsmäll med tuff sanering som följd är det ingenting som direkt påverkar Costa Navarino-planerna. Möjligen kan takten sänkas eftersom tanken också är att sälja fastigheter längs med banorna. Dessa är dock inte påbörjade ännu.

Även om golfen långt ifrån är utbyggd än är det ett ypperligt läge att åka till en superlyxig anläggning med högkvalitativ golf alldeles intill Medelhavet. Toppfinish på banan liksom på både boende och mat. Det är än så länge ingen trängsel vare sig på banan eller på de olika restaurangerna på resorten.

Problemet är bara att ta sig dit.

Det finns två alternativ: ta flyget till Aten och köra bil i drygt tre timmar för att ta sig till resorten, eller flyga via Aten till Kalamata och köra bil i 50 minuter.

Oavsett resval är den sista biten både fantastisk och jobbig. Passagerare med anlag för åksjuka bör ha god sikt framåt, för vägen bär uppför och nedför bergssluttningar i virvlande serpentinsvängar. Det är fantastiskt vackert, men kanske inte den mest turistvänliga leden för en lyxresort som hoppas på gäster från Europas alla hörn. Men när bilen når det sista krönet och Medelhavet breder ut sig nedanför de olivträdsklädda kullarna är åksjukan som bortblåst. Utsikten är helt enkelt magnifik.