Även i vinterskrud lockar golfbanan – varför inte dra nytta av det? Foto: Getty Images

Följa

Golfen missar chansen

Det är just nu rusning till golfbanorna runt om i landet. Motionärer slipar längdformen i skidspåren, barnfamiljerna åker pulka. Men klubbhusen är stängda. När ska golfen lära sig slå mynt av anläggningen året runt, undrar Peter Mattsson i en gästkrönika.

Text: Peter Mattsson • 2011-01-11 Uppdaterad 2011-01-11

Gästkrönikör

Bild 1110571

PETER MATTSSON jobbade som förbundskapten i Svenska Golfförbundet 1999-2005. Numera är han ansvarig för de engelska landslagen och deras utveckling.

Undrar hur många som besökte Sveriges golfklubbar under helgerna?

Jag har naturligtvis ingen statistik men jag skulle inte bli förvånad om det handlar om ungefär samma siffror som en torsdag i juli då fairways var gröna och greenerna betydligt snabbare. De av oss som tog chansen att nyttja golfbanan (eller egentligen friluftsanläggningen delvis upplåten för golfspel) under högtiderna möttes i de flesta fall av ett vidsträckt, snötäckt landskap där skidspåren böljar fram över kullar och genom skogsdungar, av pulkabackar som gjorda för lek och familjesamvaro och av – stängda klubbhus.

Själv hade jag anledning att syna två anläggningar, en i en mellansvensk stad cirka 1,5 timme rakt västerut från Stockholm med ett läge som de flesta golfklubbar bara kan drömma om. Max fem minuter från centrala stan och ungefär två minuters gångväg från villaområdet där mina svärföräldrar bor.

Banan är kuperad och full av skidspår och precis framför klubbhuset finns en välanvänd pulkabacke. En snabb titt på hemsidan leder en att tro att restaurangen serverar lättlunch för 85 kronor vilket ju verkar framsynt. En närmare undersökning avslöjar dock att detta nog gällde när den avslutande scramblen gick av stapeln i mitten av oktober och inte har med suktande skid- och pulkaåkare att göra.

Min nästa exkursion gick till den som sagts vara Slussens närmaste kompletta golfanläggning, strax söder om Stockholm. I vintertid fullkomligen exploderar denna anlägging som något av södra Stockholms skid-Mekka. En snabb titt på www.skidspår.se avslöjar att entusiasterna som både testar och rapporterar om spårens förträfflighet är många. Även om flertalet av dessa nog inte har tid att slinka in på en kopp kaffe råder det ingen tvekan om att barnfamiljerna och helgflanörerna är många i spåren. Restaurangen? Just det: stängd för säsongen.

På självaste nyårsafton styrde jag istället kosan till klassiska friluftsmarker vid Hellasgården i Nackareservatet. Här hände det minsann andra grejer! Fullt med folk – skidor, pulkor, barnvagnar och nyårsbadare om vart annat. Hellasgården ägs av den gamla anrika handbollsklubben med samma namn och i Storstugan fullkomligen blomstrar kommersen denna dag. Värmen från brasan för gott gör frusna fötter, lunchgästerna avlöser varandra och kön till det dignande fikautbudet ringlar lång.

Att jag inte har statistik på antalet besökare i vintertid må väl vara hänt. Att golfanläggningarna inte har det är snudd på tjänstefel. För en tid sedan minns jag att man i golfkretsar fasade för ett golfens Skistar som skulle genomkommersialisera klubbens verksamhet. Tänk om det är precis tvärtom? Jag undrar vad vinterns liftkort skulle kosta om inte fjällens anläggningar hade sommarturisterna? Kanske något i stil med vad golfarna belastas med för att man ännu inte klarar att slå mynt av den gyllene anläggning man sitter på under hela året?


Text: Peter Mattsson • 2011-01-11
FöljaNyheter
Scroll to Top