”Krisen bra för golfen”

Två konkurser har hittills fått en del uppmärksamhet i Golfsverige. När Örebro GK lämnade in konkursansökan i augusti blev det starten på en infekterad debatt, och många medlemmar har hört av sig både till Svenska Golfförbundet och Svensk Golf med synpunkter där de känner sig lurade.

Svenska Golfförbundet håller just nu på att utreda Örebro-fallet, och det är hittills oklart vad utredningen får för resultat. Förbundets representanter har träffat en rad personer på plats på Lanna-anläggningen, och tagit del av handlingar och fakta. Frågan är om styrelsen agerade korrekt när banan såldes och om medlemmarna varit informerade om läget.

Just Örebro är ett exempel på vad som är på väg att hända på andra klubbar runt om i Sverige. Många kämpar med ekonomin och enligt uppgifter till Svensk Golf har flera klubbar hört av sig till förbundet med budskapet att de är på gränsen till konkurs.

Det är helt enkelt kämpigt därute.

Enligt framtidsanalytikern Trond Troedsson finns det tre typer av golfklubbar i Sverige: den första är den renodlade ideella föreningen som vill driva golfen och idrotten framåt, den andra är klubben där medlemmarna vill spela golf till så lågt pris som möjligt – en ekonomisk förening, och det tredje och sista är den kommersiella affärsmässiga föreningen, där målet är att sälja golf i form av starttider, tävlingar, företagsgolf och annat.

När golfen får problem är det i klubbexempel nummer två som lider mest. Medlemmarna anser sig ha satt in pengarna för att få en avkastning på dem, och när klubben hamnar på obestånd försvinner pengarna och många blir arga. Medlemmarna är inte heller beredda att avstå några starttider för att klubben ska kunna dra in pengarna på greenfee och företagsgolf.

– I den ideella föreningen anser man sig snarare ha gjort en investering i golfen, och om man inte får tillbaka dem är det inte hela världen eftersom målet var att investera i golfens utveckling, säger Trond Troedsson och jämför det med att investera sin tid och hjälpa till med att sköta banan eller liknande.

Troedsson har jobbat med golfen under 15 års tid, och har under dessa år till och från hjälpt Svenska Golfförbundet i en rad frågor. Just nu är han engagerad i förbundets styrelseseminarier, som snart drar igång för andra året. Under sina 15 år i branschen har Troedsson sett stora förändringar, till det bättre.

– Golfen är mycket mer professionell nu än för 15 år sen. Då fanns det en utbredd självgod attityd, eftersom golfen bara ökade oavsett vad klubbarna gjorde. Men nu måste man vara bra på det man gör, annars går det helt enkelt åt helvete, säger han.

Det stålbad golfen just nu genomgår är både bra och nödvändigt, enligt Troedsson. Rent generellt anser han att alla stålbad alltid är bra för alla som överlever, så även i golfen. Det som just nu händer är bra för golfen som helhet. Men det ställer också krav på framtidens ledare.

Klubbarna måste vara snabbfotade, ha en styrelse som förstår sitt uppdrag och som också förstår att de inte ska representera sig själva och sina egna spelvanor. I stället handlar det om att förstå golfkonsumenten och vad han eller hon vill ha.

– Man kan jämföra med Coop. Det är ju en förening i grunden som styr varuhuset, men den fattar ju inte beslut utifrån sina egna köpvanor. Bara för att ingen i styrelsen har småbarn betyder ju inte det att de inte säljer blöjor i varuhuset.

Om två veckor drar Svenska Golfförbundet igång andra året av styrelseseminarierna, en utbildningsserie som erbjuds aktiva inom golfklubbar runt om i Sverige. Här får styrelseledamöterna  lyssna på föredrag, diskutera branschen och förändringarna.

–   I år kan vi säga “vad var det vi sa” på ett annat sätt än vi kunde i fjol. Då var känslan litegrann att om man inte pratar om krisen så finns det ingen kris. Nu har det gått ett år och förhoppningsvis har man blivit lite mer lyhörd nu, säger Troed Troedsson.

Vad är viktigt för klubbarna att fundera på inför framtiden?
–  De behöver fundera på hur de möter behovet hos dem som vill spela golf under en kortare tid. De kanske bara vill spela några hål på lunchen. Det kan man jämföra med skidåkning. När man kommer till backen börjar man inte åka i pist 1 och fortsätter med pist 2 och 3 och så vidare. Man börjar där det är kortast kö. Hur tar man bort en del av bromsklossen i golfen? Det är något att fundera på.

Årets seminarier inleds i Östersund den 12 oktober, och fortsätter sedan i ytterligare tio städer. Seminarieserien pågår till och med februari 2011.

---

Text: Karin Klarström • 2010-09-27
Följa • Nyheter