Krönika: Ett spel som frustrerar

“Det är ett brutalt spel” säger Anna Nordqvist och ögonen ser både trötta och besvikna ut.
På ett OS kan idrottslig brutalitet komma i många former och jag är inte övertygad om att särskilt många andra aktiva i byn där hon bor skulle begripa hennes tolkning av begreppet.
Men det gör man efter att ha sett henne spela golf i 36 hål på den olympiska banan i Rio de Janerio.
För det finns få dagar som frustrerar och förgör humör så mycket som när bollen helt enkelt har bestämt sig för att inte gå i hål, under några omständigheter.
Under den första ronden träffade hon 15 av 18 greener.
I den andra ytterligare en.
Men halvvägs in i tävlingen är hon lik förbaskat bara ett under par och på väldigt behörigt avstånd från en förtätad toppstrid.
Det är extremt dålig utdelning på ett långt spel som har varit näst intill felfritt

Och även om Nordqvist var onödigt hård mot sig själv och tyckte att hon var lite för långt från flaggorna under andraronden så borde hon ändå ha haft betydligt bättre utdelning än de tre birdies som hon fick i.
Men birdies förtjänar man sällan, utan man gör dem.
Egentligen har Anna Nordqvist inte puttat särskilt dåligt, utan ser ut att slå bollen bra och är hela tiden där vid hålet och hugger. Men förklarar man det med otur gör man också det för lätt för sig.
Istället tror jag att det handlar mycket om det amerikanska ordet “momentum”, som det egentligen inte finns något bra översättning för men om vi ändå ska göra att försök så är det nog “medflyt” som ligger närmast till hands.
För får du väl i den första putten så ligger det nära till hands att den andra också kommer och självförtroendet ökar förstås för varje boll som rullar i – vilket leder till att du ser möjligheterna ännu mer.
För att Anna Nordqvist ska ta sig tillbaka i den här tävlingen igen så är det precis vad hon behöver.

Men ska jag vara helt ärlig så tror jag att den position hon har satt sig i är alltför tuff.

Det är inte så mycket avståndet upp till ledande Inbee Park (åtta slag) eller medalj (sex slag), som det faktum att ledartavlan är så stjärnspäckad att glansen bländar.
Förutsättningarna under de två första dagarna har varit lite för enkla och fortsätter det i samma stil så är det inte mycket som talar för att så många gör bort sig som det krävs för att svenskan ska vara med i racet igen.
Men ska jag ge er ett halmstrå så är det detta.
I och med starten kommer nu Nordqvist att få gå ut klart före tjejerna där uppe i toppen och under herrtävlingen blåste det uppordentligt under många av speldagarna – vilket gynnade tidigare startande.
Kan hon gå ut på fredagsmorgonen och spela precis lika bra som hon har gjort de tidigare dagarna och lämna in en score på 63 eller 64 så kan hon ha en möjlighet inför finalvarvet.
Men då krävs medflyt.

---

Text: • 2016-08-18
Blogg • Anna Nordqvist • Krönika • Olympiska spelen • Tournytt