KRÖNIKA: Vilken galen söndag vi fick!

Först Alexander Noréns skolboksexempel på kyla och disciplin och sedan Anna Nordqvists makalösa upphämtning och snöpliga fall.

Det var ingen risk att man somnade framför datorn trots att det blev rätt sent innan Brittany Lang kunde slå i sista putten på CordeValle.

Vad ska man tycka om Nordqvists fadäs på andra extrahålet?

Vissa tycker naturligtvis att det är en skitregel, andra att det är en amerikansk komplott mot svenskan, men jag tycker att det var ganska solklart.

Men golfregler är, och måste vara, svartvita i många fall

Hon får naturligtvis ingen direkt fördel av att snudda sanden i baksvingen och det är inte mot den här typen av förseelser som regeln riktar sig i första hand.

Men golfregler är, och måste vara, svartvita i många fall och spelarna vet mycket väl – och respekterar – att det är på det sättet.

Anna gnällde heller inte efteråt utan tog det på ett professionellt och snyggt sätt.

Skulle tävlingsgolf bli en bedömningssport så har vi större problem och det skulle bli ohanterbart.

Sedan är det tråkigt att det drabbar en svenska och jag tror inte att Anna ens märkte att hon rörde sanden, men domarna hade självfallet behandlat Brittany Lang på samma vis, det betvivlar jag inte en sekund.

Man kan möjligen tycka att spelarna borde fått reda på saken direkt. Men ett hål känns ändå rimligt, de måste ju titta på bilderna och USGA ville naturligtvis vara säkra på sin sak. Möjligen att de kunnat hålla spelarna på sista tee när de visste att det fanns en misstanke men jag är inte säker på regelverket och hur de ska agera.

Alldeles oavsett så är Nordqvists prestation sista dagen en fet manifestation över vilken vinnarskalle hon lyckats utveckla.

Helt oberörd (på ytan) gick hon ut och sköt sista dagens bästa score, med mersmak.

Och utan fadäsen i bunkern på 17:e är jag tämligen övertygad om att hon hade brottat ner Lang i särspelet.

Hon kommer att få fler chanser att vinna sin andra, och förhoppningsvis tredje, major så småningom.

Birdien på 15:e var spiken i kistan och Alex berättade själv för mig att han var så nervös på sista putten att han hade svårt att linjera upp bollen.

Alexander Noréns sista rond var inte lika flashig och han fick kämpa hårt för att ta sin hittills st��rsta seger i karriären. Men vilken skön display över kyla, strategi och förmåga att utföra precis det han behövde.

Alex är så jäkla skön att se spela när han är fokuserad och i ledning. Om någon utmanare tagit sig till 15 under så är jag ganska säker på att Alex hittat ett sätt att ta sig till 16 under.

Birdien på 15:e var spiken i kistan och Alex berättade själv för mig att han var så nervös på sista putten att han hade svårt att linjera upp bollen.

Och han var inte särskilt besviken över att han missade OS-platsen med extremt liten marginal. 

Tävlingen fanns inte i Alex placering och han berättade att han självfallet blivit glad om han tagit sig in i OS men att han nu siktar på The Open och PGA-mästerskapet och önskar de andra lycka till i Rio de Janeiro.

Svensk golf fick en superhelg ett par veckor innan OS och det var precis vad som behövdes för att bygga lite intresse.

---

Text: Martin Strömberg • 2016-07-11
Blogg • Alexander Noren • Anna Nordqvist • Krönika • Tournytt