KRÖNIKA: Golfens egen Rockstjärna har vuxit upp

Man har sin egen lilla fantasirelation med alla de stora i proffsgolfens värld.

De flesta har jag träffat – om inte annat på presskonferenser – andra har man bara sett på teve och läst intervjuer av och bildat sig en uppfattning om den vägen.

Bilderna av dem stämmer förmodligen inte alltid perfekt överens med verkligheten.

Jag har alltid tyckt om Dustin Johnsons lite truliga men ändå alltid rättframma stil. Han är inte alltid överförtjust i intervjuer och han har inte samma naturliga charm eller verbala förmåga som Jordan Spieth eller Rickie Fowler.

Men han är där och han ger aldrig sken av att vara smartare än han är. 

Nu med brorsan Austin, kallad AJ, som vapendragare på bagen.

Han kan inte svara särskilt bra på frågor om teknik eller vilka klubbor han slår på olika hål för han håller inte koll på sånt, han bara spelar. 

Dustin Johnson har en historik av strul.

Han var inblandad i en vapenaffär som ung då han tvingades av äldre att köpa ammunition till ett stulet vapen som senare användes vid ett mord. 

När han besökte Nordea Masters på Bro Hof 2010 och 2011 flög han till Gotland för att festa och lyssna på svenska Swedish House Mafia och hängde hellre på nattklubbarna i Stockholm än att stå på rangen på kvällarna om man uttrycker sig snällt.

Han har varit avstängd minst två gånger från PGA-touren även om det hetat att han tagit ett uppehåll för att hantera personliga problem.

Enligt amerikansk media har det dock i själva verket handlat om att han tre gånger testat positivt för droger, två gånger för kokain och en gång för marijuana, och så sent som i juli 2014 tog han ett uppehåll från golfen som varade över sex månader.

Under den tiden födde hans fru Paulina parets första barn, Tatum.

Någonstans här förändrades också Dustin.

I mina ögon har han chokat bort några majors. Han gjorde det definitvt förra året på Chambers Bay och var det inte en choke på Pebble Beach 2010 så behöver vi aldrig mer använda ordet.

Han ledde med tre slag inför sista och sköt 82 på sin favoritbana nummer ett.

På Royal St georges 2011 hade han klar segerchans när han helt oförklarligt slog out på 14:e då han “bara” skulle spela fram sig. Darren Clarke kunde sedan skrälla hem segern.

Men igår såg han plötsligt stensäker ut. Han räddade par när han var tvungen och han till och med puttade stabilt. N��r han darrade i sin parputt på 15:e trodde jag att han skulle svikta men icke.

Och med hot om pliktslag hängande i en ryggsäck visade han ett lugn och ett spel som jag aldrig sett honom göra tidigare.

USGA ska dessutom ha en stor fet känga för att de hanterade situationen med Johnsons boll på femte green så genomuselt.

De meddelar honom att han kan få pliktslag först sju hål senare och sedan fattar de ett – i mina ögon – felaktigt beslut. Det var definitivt inte Dustin som fick bollen att röra sig på green. Han var aldrig nära bollen med putterhuvudet och satte aldrig ner den bakom bollen.

I mina ögon absolut ingen plikt, det borde det däremot ha varit när Wattel slapp straff lite tidigare på dagen.

Dustin har gått från strulputte till majorsegrare och jag tror inte att detta kommer att bli hans enda major.

Hans potential är skyhög och den stora frågan så här långt har varit när han skulle släppa fram den.

Igår fick vi svaret.

 

 

 

 

---

Text: Martin Strömberg • 2016-06-20
Blogg • Martin Strömberg • Oakmont CC • Tournytt • US Open