72nd Open d’Italia – Day Four

Blogg

KRÖNIKA: Hur bra kan Karlberg bli?

Det är lätt i efterhand att säga att det bara var en tidsfråga innan Danny Willett skulle vinna något stort. Men jag ska helt ärligt säga att jag blev förvånad – jag såg inte Willetts Mastersseger komma – åtminstone inte än. Har ofta tyckt att Willett är lite för svajig både mentalt och tekniskt, lite för ojämn

Text: Martin Strömberg • 2016-05-29 Uppdaterad 2016-05-29

Det är lätt i efterhand att säga att det bara var en tidsfråga innan Danny Willett skulle vinna något stort.

Men jag ska helt ärligt säga att jag blev förvånad – jag såg inte Willetts Mastersseger komma – åtminstone inte än.

Har ofta tyckt att Willett är lite för svajig både mentalt och tekniskt, lite för ojämn för att gå hela vägen i den typen av tävlingar. Dessutom har hans puttning tidigare varit snudd på svag och att vinna på Augusta gör man inte utan bra puttning och chippning. 

Skyhög potential har han tveklöst och det är klart att med rätt vecka kan de flesta spelarna som ställer upp i en major vinna.

Frågan är hur han kommer att följa upp segern?

Det är oerhört svårt att hålla de egna förväntningarna på en rimlig nivå när man vet att man har förmågan att vinna en major. Det går naturligtvis att arbeta med men det är långt ifrån alla som lyckas.

Vanliga tävlingar kan bli ointressanta och jag tyckte till och med att det fanns tendenser till lite väl avslappnad låt-gå-attityd hos den gode Willett både på Wentworth och på K Club förra veckan.

Då är ju en tredjeplats ganska bra utdelning.

Att se Rikard Karlberg spela bra är en njutning. Han svingar så fritt och rent nuförtiden och det finns i mina ögon inte många svingar i världen som ser mer harmoniska ut.

Nu har ju detta i golfens lite märkliga värld ganska begränsad betydelse för hur många stora segrar man tar att göra men det är naturligtvis en fördel att ha en rörelse som man trivs med och som fungerar under press. Jag tycker att Karlberg slog bra slag under press sista hålen på Wentworth.

Han spelade möjligen med lite stora marginaler, det kan han kostat honom segern men å andra sidan kanske han hade slutat tia om han kört på lite för hårt, det får vi aldrig veta.

Han berättade för mig att han fick dåliga siffror in och hamnade mellan klubbor de sista sex hålen, det förklarar en del. När man är under adrenalinattack vill man ha rätt mått in.

Han satte också flera clutchputtar, jag tänker framförallt på 15:e hålet, som höll honom i segerstriden ända till dess att Wood gjort par på sista.

Jag ser faktiskt ingen spelmässig gräns för hur bra Rikard Karlberg kan bli.

Hans tävlingspsyke växer naturligtvis ju större framgångar han skaffar sig och i Anders Haglund, jag tror att de fortfarande jobbar ihop, har han en gedigen kunskapskälla att använda sig av. De stirrar sig inte blinda på resultatet i första hand utan mer på individuella processer.

Att han inte chokar i första taget visade han när han slog Martin Kaymer i särspel i Italien ifjol. Jag tror att han hanterar press på ett ganska sansat vis.

Har han vad som krävs för att vinna en major?

Jag skulle inte bli mer förvånad än jag blev när Danny Willett vann Masters, så mycket kan jag säga.

 

 

 

 


Text: Martin Strömberg • 2016-05-29
BloggMartin Strömberg
Scroll to Top