5de3e98fc15ca
Här lärde sig Parnevik att slå knixiga slag
Tänk taktiskt bland knallar och tallar på Roslagens Golfklubb.
PLUS & MINUS:
PLUS: Familjär stämning. Mysigt klubbhusområde och trevlig personal höjer helhetsupplevelsen.
MINUS: Fyran. Ett utslag kort om fairway på det här tvärdogleghålet kan vara allra bäst, så svag är hålets layout.
Att bedriva jordbruk i svårtillgänglig och kuperad roslagsnatur är ingen konst för en envis rospigg, men någon lönsam historia är inte att räkna med.
Det insåg Thure Gabriel Oxenstierna på 1960-talet och bestämde sig för att sadla om från godsägare till golfarkitekt. Oxenstierna lade med enkla medel ut en golfbana på sin svårbemästrade mark bland blommande ängar, tätvuxna skogar och knotiga berg.
Idag hade förståsigpåare protesterat och fått Oxenstierna på andra tankar, samtidigt kan vi glädjas åt att han skapat ett tillhåll för golfare, gömt bland skogspartier på Vätö, en knapp mil norr om Norrtälje.
Roslagens GK har inte förändrats särskilt mycket layoutmässigt sen den stod klar för spel 1965. Hålen är med dagens mått korta, smala och på flera ställen är spelytorna väldigt blinda.
Roslagen är en knepig men likväl charmfylld golfbana som sätter press på vår förmåga att placera bollen på rätta ställena. (En perfekt skola för bolltrollaren Jesper Parnevik som lärde sig att slå knixiga slag här om somrarna som tonåring.)
Spelar du med en medlem gör du klokt i att lyssna på alla goda råd, och om inte några ges bör du föreslå att ni skippar honnörsreglerna och att vederbörande alltid slår ut först, så att du får en vink om bästa spellinje.
Omgivningen är mycket trivsam, speciellt när blommorna står i full blom.
Träden och ängarna skänker lugn.
Kvaliteten på spelytorna går inte att klaga på, oftast välskötta, jämna och gröna.
Diverse dräneringsproblematik dyker upp här och där och ett par greener skulle må bättre i ett annat väderstreck.
Men Roslagens GK är en rolig bana att spela. Du får prova på olika typer av slag och experimentera vid utslag och inspel. Grundtipset är att offra längd för att ligga mitt på fairway och det lönar sig nästan alltid att sikta mitt på de relativt små greenerna.
Oxenstiernas arkitektpenna må ha varit orutinerad och han skapade inget mästerverk, men han lyckades med att i vacker natur skapa en rolig, annorlunda och intressant golfupplevelse.
En bra 12-hålsbana!
De flesta pay and play-banor brukar inte prioriteras särskilt högt i förhållande till den vanliga banan.
Inte på Roslagens GK.
Här kan vem som helst betala sin greenfee och gå ut på tolv välskötta och varierande fullängdshål varav vissa håller högre klass än många, äldre hål, ute på 18-hålsbanan.
Text: Svensk Golf • 2019-02-25
Artiklar • Roslagens GK • Svenska golfbanor