5de3f10bc2401

Artiklar

Svåra skador som kan ta flera år att komma till rätta med

De rekordvarma sommarmånaderna slog hårt mot många banor. Från norr till söder hörs rapporter om svåra skador som kan ta flera år att komma till rätta med.

Text: Tommy Jeppsson • 2018-12-19 Uppdaterad 2019-12-12

Först njöt vi, uppsluppet och ­obekymrat. Sakta övergick vår förtjusning över den långa, heta sommaren i en apokalyptiskt färgad oro för klimatet.

Något stod inte rätt till. Kor nödslaktades. Skogarna brann. Vattendrag sinade. Det var inte bara det att temperaturen var ovanligt hög och att solen sken från en blå himmel, dag efter dag.

Det kom ingen nederbörd.

När Sverker Hellström, meteorolog på SMHI, gjorde en historisk jämförelse av siffror på nederbördsmängderna som fallit mellan den 1 maj och 15 juli, visade det sig att många stationer i södra Götaland aldrig haft så lite nederbörd för den perioden som under 2018.

Statistiken som bekräftar den extrema värmen sommaren 2018 finns att hitta över hela landet.

Allra torrast var det på östkusten, där ­flera banor på öarna i Östersjön tillhör de som drabbades hårdast.

Fredrik Svensson, banchef på Ekerum ­Resort Öland, berättar:
– Vi ligger i regnskugga. Regnet drar in över västkusten men innan det når ut till oss på östkusten har det regnat av sig. Och på öarna har vi mer vind och mer sol än på fastlandet, vilket torkar ut banorna ännu mer.

Svåra skador som kan ta flera år att komma till rätta med
Foto: Staffan Andersson

Den långa, heta sommaren hade inte ­varit ett lika stort problem om det inte varit för våren som föregick den. I Götaland blev maj månad 2018 oöverträffad vad gäller medel­temperatur. Man får gå tillbaka till 1889 för att hitta något liknande. Då var medeltemperaturen 15,8 grader i Göteborg.

I år landade den på 17,6 grader!

Mikael Frisk är bankonsulent på Svenska ­Golfförbundet och har fått många kvitton på hur illa det är på sina håll.
– Det är en del banor som har fått långt­gående skador. Jag har besökt rätt många banor som fortfarande inte läkt, trots att det kommit regn och trots att man gjort vissa insatser för att rädda spelytorna. Det kommer inte att hinna läka överallt till nästa år.

Framförallt är det fairways som tagit ­skada. Teeytorna och greener har generellt klarat sig bättre eftersom det vatten som funnits använts där.

Mikael Frisk jobbar i distrikten Småland, Gotland, Örebro och Värmland och konstaterar att även om det finns geografiska variationer i hur hårt banor drabbats så har ingen del av landet klarat sig helskinnad ur det.
– Jag var på en klubb där fairways hade spruckit. Turfen såg ut som spånskivor som de fick plocka upp och slänga. De fick fräsa bort delar av fairway och så nytt gräs.

Svåra skador som kan ta flera år att komma till rätta med
Foto: Staffan Andersson

På Öland saknar flera banor vattentill­försel i form av åar, bäckar och sjöar. Därför har man på Ekerum byggt dammar där man samlar vatten under vintern. Det handlar om 50 000 kubikmeter.
– Men det dunstar ju bort otroliga mängder, särskilt en sommar som den här när vi nådde temperaturer på 33 grader, säger Svensson.

Det vatten som fanns i Ekerums ­dammar räckte fram till början av juli. Därefter ­stängde Fredrik Svensson av bevattningen på fairway och fokuserade på enbart greener och tees. I augusti stängdes även teebevattningen av.
– Jag har jobbat här sedan 1995 och inte varit med om något liknande. Ingen här har varit med om det här tidigare. Jag ­skulle ändå säga att 50, 60 procent av gräsytan överlevde. Rödsvingeln som växte på de sandiga delarna av banan klarade sig faktiskt sämre än det gräs som växte där det är fetare jord. Den är mer vattenhållande. ­Annars är ju svingeln väldigt torktålig.

Det var inte bara tillgången till vatten som blev ett problem. Många klubbar visade sig ha omoderna och dåligt underhållna bevattningsanläggningar, som antingen kommer att behöva bytas ut eller renoveras.
– Det är en jättestor investering som klubbarna inte har budgeterat för. Det är ju ­under sådana här omständigheter man upptäcker bristerna. Många av bevattnings­anläggningarna anlades på 1960- och 70-­talen och motsvarar inte dagens krav.

Svåra skador som kan ta flera år att komma till rätta med
Foto: SGF
Bankonsulent Mikael Frisk

Mikael Frisk utvecklar vad som krävs för att kunna hantera tider med mindre vatten­tillgång.
– Det gäller att bevattna rätt, att man har sina spridare rätt inställda och justerade så att de ger rätt mängd vatten på rätt yta. Man behöver ju inte slösa bort vatten på grusvägar, helruff och skogar. Har man inte koll så vattnas det lätt för mycket och i onödan. Och man ska använda de redskap som finns. Fuktighetsmätare till exempel. Man trycker ned den i marken och mäter istället för att låta kranen stå på några minuter till “för säkerhets skull”. Flera klubbar har banchefer som förstår vad det här innebär, men de som bara kört på enligt devisen “så här har vi alltid gjort och det har fungerat bra”, de står med skägget i brevlådan nu.

Både Mikael Frisk och Fredrik Svensson menar att svenska golfklubbar kommer behöva anpassa sig till en ny verklighet. Värme och torka är något vi får mer av om somrarna de närmaste åren, liksom häftiga skyfall istället för vanligt sommarregn.
– Jag tror inte det är sista gången vi ser en sommar som denna. Vi är tvungna att acceptera detta. Det har ju med vårt miljötänk och vårt ansvar att göra. Vi måste förbereda oss för fler restriktioner när det gäller vatten­uttag. Fler golfklubbar kommer att behöva söka vattendom, alltså tillstånd att börja ta vatten.

Med en vattendom får man ta vatten under förutsättning att det inte skadar tredje part, exempelvis lantbruk, fiskodling eller privatbostäder med djupborrad brunn.

På Ekerum är problemen mer komplicerade än så. Där är grundvattennivån redan låg. Det finns inget vatten att ta. Nu letar man andra alternativa lösningar.
– Det har inte kommit så mycket regn under hösten heller, vi har inte fyllt dammarna. Men det har gjort att vi fått upp ögonen och tvingats tänka till. Så vi kollar på lite ­olika lösningar, säger Fredrik Svensson.

Fler dammar har diskuterats, liksom en avsaltningsanläggning, om man behöver ta vatten från Kalmarsund. Men den kanske mest intressanta lösningen är så kallat ­reject-vatten – renat avloppsvatten.
– Det finns en del andra klubbar som ­testat det. Reningsverket ligger vid havet och vår bana ligger vid havet. Så det kanske skulle gå att lösa med en sjöledning. Jag tror definitivt att vi inom några år kommer att se renat avloppsvatten som en tillgång, säger Fredrik Svenssson som är inställd på att de kommande åren bär på en del utmaningar.

– Jag vet inte om det blir så här extremt varje sommar men att det kommer att bli torrare och varmare räknar jag med. Det ­gäller framför allt oss på öarna, där vi ­redan idag har problem med grundvattnet. Alltmer regn kommer som skyfall och det kan vi samla i dammarna. Men när det ­regnar häftigt hinner inte gräset på banan ta upp det. Det tränger inte ned i marken utan rinner på ytan, ned i dikena och sedan ut i ­havet.

Svåra skador som kan ta flera år att komma till rätta med
Fredrik Svensson, banchef på Ekerum Resort Öland.

Parallellt med de långsiktiga planerna pågår ett intensivt räddningsarbete för att få banorna i skick till den kommande sommaren.
– Fortfarande i september var det brun­bränt. Det såg inte roligt ut på fairway men vi har hjälpsått 2 000 kg frö. Och de sista höstveckorna har det börjat hända saker. Jag är hoppfull att det ska läka. Men den standard jag vill ha på banan, den kommer jag nog inte att nå förrän i juni.

Torkan 2018 blev en kostsam historia för golfklubbarna på flera olika plan.
Thomas Ahlberg är vd på Bokskogens GK där man i höst börjat anlägga ett nytt bevattningssystem. Det beslutet fattades redan förra året – innan torkan slog till – men under den gångna sommaren blev det uppenbart hur nödvändig den investeringen var.
– När det var som varmast körde vi tio timmar om dagen med två man som hand­vattnade greenerna. Vårt system var för gammalt. Det höll inte. Och det finns så många banor byggda på 70-talet med 40 år gamla bevattningssystem som måste bytas. De gör av med mer vatten än de behöver och de går inte att styra.

Att anlägga ett nytt bevattningssystem är en investering på cirka fem miljoner kronor för 18 hål. En ansenlig summa för en svensk golfklubb.
– Och det är ju inga klubbar som sparar pengar för framtida investeringar. Vi har höjt årsavgiften lite, sålt en mindre fastighet och tagit lån på klubbhuset för att kunna göra det här. Men det är en nödvändig investering, ­säger Thomas Ahlberg.

Göran Tyrsing, kanslichef på Swedish Greenkeepers Association, är inne på samma spår.
– Det är en ekonomisk bomb som skakar Golfsverige. Men det måste få kosta. Jag tycker att vi är dåliga på den biten i Sverige: Att prata till golfarnas hjärta! Hade vi frågat om de var beredda att lägga 300 kronor mer om året för att få en bättre bana, då hade nog många medlemmar gått med på det. ­Istället frågar man “Ska vi höja avgiften eller ligga kvar?”. Då svarar man “ligga kvar” för att man inte ser konsekvenserna. Man borde lyfta glädjen i att spela på en bana av bra kvalitet, säger Göran Tyrsing.

Thomas Ahlberg pekar på Kristianstads GK i Åhus som ett bra exempel på hur stor skillnad ett modernt bevattningssystem kan göra:
– Kristianstad har ju haft ett extremt fint skick. De har inga skador någonstans, men det bevattningssystemet är ju toppmodernt. De installerade det vid renoveringen för två år sedan. Jag skickade dit mina bankillar på studiebesök innan vi började göra om vårt.

Många golfklubbar kommer att tvingas ta investeringen i ett svårt läge, när ekonomin redan är prövad till följd av torkan. Värmen gjorde inte bara att intäkterna sinade till följd av att golfspelandet minskade i somras. Gästspelet har gått ned med 12 procent, medlemsspelet med liknande siffror.
– Vi har ju 36 hål på Bokskogen och brukar ha många danskar som kommer hit för att spela båda banorna. Men de kom inte i år. Där försvann en kvarts miljon kronor. Och ekonomin på många klubbar har inte kommit ifatt under hösten och det kommer också att sätta press på klubbarna nästa år, säger Thomas Ahlberg.

Torkan i siffror:

21

Falsterbo, skåne
Fick 21 mm nederbörd mellan maj-juli i år. Tidigare lägsta notering sedan mätningarnas startår 1880 var på 42 mm under 1917.

63

Holmbo, Östergötland
Fick 63,4 mm nederbörd mellan maj-juli. Tidigare lägsta notering sedan mätningarnas startår 1945 var på 69,4 mm under 1992.

71

Malå, Lappland
Fick 71,1 mm nederbörd under maj-juli. Tidigare lägsta notering sedan mätningarnas startår 1945 var på 76,6 mm under 1946.



Text: Tommy Jeppsson • 2018-12-19
ArtiklarSvenska golfbanor
Scroll to Top